- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1345

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreatursskötselns ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nötkreatursskötselns ekonomi

1345

Nötkreatursskötselns ekonomi. Då
nötkreatursskötselns huvudsakliga
uppgift i lanthushållningen är att
till lätt säljbara produkter förädla
vissa grovfodermedel, har man
funnit att den bästa mätaren på dess
lönsamhet är det förädlingsvärde
som uppnås för fodret. —
Mjölkproduktionen är
nötkreatursskötselns viktigaste gren.
Förädlingsvärdet per fe grovfoder vid
mjölkproduktion får man fram genom
att från det sammanlagda värdet
av den producerade mängden mjölk,
kalvar och gödsel draga
kostnaderna för kraftfoder, rekrytering,
skötsel och mjölkning, tjurhållning,
hälsovård, kontroll,
förbrukningsartiklar m. m. Alla de kostnader
som ej beröra själva fodret
benämnas specialkostnader. — För att
det ekonomiska utbytet av
mjölkproduktionen skall bli det bästa,
böra följande villkor vara
uppfyllda:

a) tillfredsställande mjölkpris

b) stor mjölkmängd per
utfod-rad foderenhet (fe)

c) låg foderkostnad

d) låga specialkostnader

a) Den enskilda jordbrukaren har
ytterst liten möjlighet att påverka
den allmänna prisnivån för
mjölken.

Genom god hygien och god
skötsel av mjölken kan
jordbrukaren nå högsta kvalitet hos
denna och på så sätt få ut det
högsta pris, som mejeriet för
tillfället kan betala.

För i alla avseenden prima mjölk
betalades i början av år 1948
enligt statliga bestämmelser 0,1
öre per kg utöver normalpriset
medan jordbrukaren för dåligt skött
mjölk kunde få vidkännas avdrag
på ända till 1,2 öre per kg. Det
senare skulle kunna betyda en
inkomstminskning från ladugården
på ända till 5 procent. Mejerierna
ha rätt att om de så vilja göra än
större skillnad mellan mjölk av
olika kvalitet. (Läs artikeln
Mjölkens behandling.) — b) Till en
stor mjölkmängd per utfodrad fe
bidrager i hög grad en riklig
avkastning pr ko. För kroppens
underhåll och fosterbildningen
fordrar en ko ungefär lika mycket
foder, vare sig hon lämnar stor eller
liten mjölkmängd per år. Då även
detta foder i stort sett skall
betalas med den erhållna mjölklikviden,
måste det ekonomiska resultatet
bli bättre ju större den
mjölkmängd är, som skall bidraga till
betalningen. Beträffande
produk-tionsfodret räknar man med lika
många fe per kg mjölk av lika
fetthalt, vare sig avkastningen är
stor eller liten (se Nötkreaturens
utfodring).

Utan tillfredsställande
avkastning per ko är
mjölkproduktionen dömd till dålig lönsamhet.

Följande tabell visar hur
foderbehovet per ko och mjölkutbytet per
foderenhet skulle ställa sig vid en
levande vikt hos korna på 550 kg
samt olika årsavkastning av
4-pro-centig mjölk.

Kg 4-procentig mjölk

per ko och år 2000 3000 4000 5000
Fe till underhåll m. m. 1500 1500 1500 1500
Fe till mjölkproduktion 800 1200 1600 2000
S:afe (foderenheter) 2300 2700 3100 3500
Kg mjölk per fe 0,87 1,11 1,29 1,43

85 — Nya Lantmannens bok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free