Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreatursskötselns ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1346
Nötkreatursskötselns ekonomi
Vid ett mjölkpris på 28 öre skulle
man vid 2.000 kg mjölk per ko som
mjölklikvid få in 24,4 öre per fe,
vid 3.000 kg 31,1 öre, vid 4.000 kg
36,1 öre och vid 5.020 kg 40,0 öre
per fe. Siffrorna visa hur viktigt
det är för ekonomien med en god
mjölkavkastning. De visa också att
det särskilt är de sämre
besättningarnas ekonomiska resultat som
kan och bör förbättras genom
stegrad avkastning. När mjölkmängden
per ko ökade från 2.000 och 3.000
kg steg inkomsten för mjölk från
24,4 till 31,1 eller med 6,7 öre per
fe. När mjölkmängden ökar från
t. ex. 4.000 till 5.000 kg blir
inkomstökningen per fe endast 3,9
öre.
Genom att kon ständigt bjudes
en utfodring, som motsvarar
hennes förmåga att lämna
mjölk utnyttjas hennes
produktionsförmåga på det mest
ekonomiska sättet.
Snålhet med fodret leder till
minskning i mjölkproduktionen. Ett
mycket vanligt fel i svensk
nötkreaturskötsel är att man håller
för många djur. Dessa bli dåligt
utfodrade genom att
fodertillgången är för liten. Ett mindre antal,
men väl utfodrade djur, skulle på
ofantligt många gårdar leda till ett
bättre ekonomiskt resultat. En
rationell utfodring av korna måste
alltid grundas på deras
mjölkavkastning. — Läs artiklarna
Avkast-ningskontroll och Nötkreaturens
utfodring. — c) Som allmän regel
gäller att utfodringen blir dyrare
i ju högre grad den består av
kraftfoder. — När djurantalet på
en gård skall bestämmas måste man
noga ge akt på att det blir väl
avvägt i förhållande till gårdens
produktion av bättre grovfoder. Helt
utan användning av kraftfoder är
det knappast möjligt att
sammansätta en god foderstat. Kraftfoder
bör dock normalt endast användas
för sin egentliga uppgift, som är
att reglera foderstatens
äggvite-innehåll och koncentrationsgrad
(se Nötkreaturens utfodring). I
övrigt bör utfodringen i huvudsak
bestå av hemmaodlade, billiga
grovfodermedel. Ju högre
äggvite-innehåll och koncentrationsgrad
dessa ha, med desto mindre
kraftfoder kan man reda sig och desto
bättre blir under vanliga
förhållanden mjölkproduktionens
lönsamhet. En betydelsefull åtgärd är det
därför att höja grovfodrets
kvalitet t. ex. genom goda
konserve-ringsmetoder och riktigt vald
skördetid för vallarna.
Lång tids vistelse för djuren på
tillräckligt givande betesvallar
är mera betydelsefullt än något
annat för foderkostnadernas
sänkning.
I en del fall kan förädlingsvärdet
per fe av allt foder, som korna få,
vara högre än priset på
kraftfodret. Härvid är det ekonomiskt
fullt riktigt att öka ut besättningen
samt att i erforderlig grad bruka
kraftfoder och halm för att täcka
det stegrade foderbehovet. —
Det bör framhållas att olika djur
med en och samma årsavkastning
kan ha olika kraftfoderbehov.
Somliga kor ha nämligen närmast efter
kalvningen mycket stor
dagsav-kastning som sedan snabbt
avtager. Under tiden för den höga
dagsavkastningen kräves mycket
kraftfoder. Andra kor nå redan
från början endast en medelhög
dagsavkastning men bibehålla
denna under längre tid. Härigenom
kunde de komma upp i lika hög
årsavkastning som de förra koma
men kräva långt mindre kraftfoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
