Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odört - Oenothera - Oestron - Offentliga slakthus - Offer - Officiella statistik, Sveriges - Ofruktsamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1350
Oenothera — Ofruktsamhet
dicinsk användning som medel
mot vissa nervåkommor. Den växer
här och var i landet på gårdar,
vägkanter, avstjälpningsplatser och
liknande lokaler. Se färgplansch
invid sid. 589. D. L.
Oenothera är ett till familjen
Ona-graceae hörande växtsläkte, där
O. lamarckiana haft stor roll vid
diskussionen om arternas
uppkomst (”Oenotheraproblemet”).
Flera av släktets arter odlas som
prydnadsväxter i trädgårdar,
däribland också den hos oss stundom
förvildade O. biennis, nattljus (se
d. o.). D.L.
Oestron, se Follikulin.
Offentliga slakthus ha inrättats av
vissa större städer. Slakthusen
kunna mot avgift begagnas av
allmänheten (se även Slakteri).
Offer är en av de försöksgårdar som
tidigare hört till Centralanstalten
för försöksväsendet på
jordbruksområdet men som sedan 1948
sorterar under Statens
lantbruksför-sök. Offer ligger vid Undrom i
Statens Försöksgård Offer.
Ängermanälvens dalgång, nära
Sollefteå i Västernorrlands län. På
försöksgården som omfattar
ungefär 45 hektar åker bearbetas
framförallt frågor som beröra
vallodlingen.
Officiella statistik, Sveriges, utgöres
av en omfattande serie
publikationer med statistiska uppgifter
röran
de olika ekonomiska, sociala och
administrativa frågor. Se även
Statistiska Centralbyrån och
Jordbruksstatistik.
Ofruktsamhet. Hos h a n d j u r är
ofruktsamheten av två olika slag,
dels oförmåga att utföra
betäck-ningsakten (betäckningsimpotens),
dels oförmåga att befrukta
hondjuret (befruktnings impotens). —
Betäckningsimpotens orsakas
vanligen av smärtsamma lidanden i
ryggen eller bakre extremiteterna.
Man bör särskilt vara noga med
tjurarnas klövvård (se
Klövsjukdomar, förväxta klövar). En tjur,
som lidit av
mag-mellangärdsin-flammation (se
Bukhinneinflam-mation), känner ofta smärtor vid
betäckningen och vägrar därför
betäcka. Betäckningsimpotens är
vidare en vanlig följd av vissa
bristsjukdomar (t. ex. skravelsjuka),
samt rubbningar i inre
sekretionen. — Om dylika tjurar
emellanåt lyckas utföra
betäckningsak-ten, följer dock oftast dräktighet.
— Vid befruktningsimpotens
föreligger en rubbning i
sädesproduk-tionen. Dylika handjur utföra i
regel betäckningsakten utan
anmärkning. Vid undersökning av
spermaprov finner man inga eller ett
nedsatt antal sädeskroppar. Dessa
visa som regel ringa rörelseförmåga
och äro sjukligt förändrade. —
Befruktningsimpotensen kan
orsakas av infektioner, t. ex.
tuberkulos eller smittsam kastning,
lokaliserad till testiklar, bitestiklar eller
accessoriska könskörtlarna, kastad
kvarka m. m. Även
svulstbildningar förekomma någon gång.
Vanligast är dock att den nedsatta
sä-desproduktionen är betingad av
ut-fodringsfel under uppväxttiden,
överansträngning eller ärftlighe;
(se även Testikelsjukdomar). —
God allsidig utfodring under
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
