Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ogräsbekämpning - Ogräsfrö - Ogräsgrupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ogräsfrö — Ogräsgrupper
1365
fröna genom lämpliga åtgärder,
rent utsäde, ogräsfri gödsel etc.,
förhindras gro på fälten samt de
ogräs, som spira av i marken sedan
flera år liggande frön
systematiskt förstöras, först då kunna vi
om någon mansålder komma fram
till målet; ogräsfria åkrar. Men
under tiden ha för varje år vinster
inhöstats, ty ogräsbekämpandet är
ett lönande arbete. A. Å.
Ogräsfrö erhålles vid tröskning samt
vid rensning av säd och frövaror.
Det bör alltid noga tillvaratagas,
så att det ej på olika vägar
spri-des ut över fälten. Säkrast är att
bränna det. Vill man tillgodogöra
sig dess ofta goda fodervärde, så
bör fröet antingen finmalas
tillsamman med 1/3 havre (för att
kvarnen skall fungera) eller också
bör det kokas ordentligt. Endast
upphettning med varmt vatten
dödar ej grobarheten. Utfodring till
fjäderfä av obehandlat ogräsfrö
medför stor ogrässpridning med
gödseln. Däremot kan ogräsfrö
utläggas i skogsmark såsom föda
åt rapphöns, fasaner o. d. A. Å.
Ogräsgrupper. Lämpligast indelas
ogräsen i grupper, där alla arter
inom en viss grupp kunna
motarbetas ungefär likartat, därför att de
uppträda och föröka sig likformigt.
Tidigare skilde man mellan
fröogräs och rotogräs, men denna
indelning är olämplig, bl. a. därför
att alla ogräs föröka sig genom
frön, ej minst rotogräsen.
Lämpligast är att indela ogräsen i: 1)
ettåriga, 2) tvååriga och 3)
fleråriga ogräs. De enskilda
ogräsarterna beskrivas närmare i särskilda
artiklar ute i boken. — Ettåriga
ogräs uppväxa ur ett frö om
våren samt blomma och sätta frö
innan hösten. Roten saknar
förmåga att bilda skott. Om hösten
dör hela plantan, men nästa vår
gro nya frön, som mognat
föregående höst eller som ha legat i
marken under flera år. Ettåriga ogräs
äro vanliga i vårsådda fält, men
i övriga grödor uppträda de endast
i av någon anledning uppkomna
luckor eller på barfläckar. Till
denna grupp höra bl. a. följande
ogräs: Åkersenap, åkerkål och
åkerrättika, samtliga benämnda
”senap” eller ”kål”. De äro
gulblommiga, tidiga ogräs, av vilka
åkersenap fordrar god jord för
att trivas under det att de båda
andra nöja sig med sämre.
Åkersenapen har håriga blad och
åkerkålen släta. Åkerrättikan
igenkän-nes på sina pärlbandsliknande
skidor. De bilda talrika frön, som
kunna ligga många år i marken
innan de gro. Åkerättikans
skidde-lar kunna följa med utsäde.
Svin-målla frodas särskilt på kväverik
jord, t. ex. på stallgödslade fält och
på gödselkomposter. Penninggräs
är särskilt vanligt inom de norra
landskapen. Längre söderut
uppträder det ofta som tvåårigt ogräs
i höstsäd. Hela växten men
särskilt fröna ha stark löksmak,
som vid utfodring övergår till
produkterna. Hampdå (gula blommor)
och nässeldå (röda blommor) äro
vanliga på mullrik jord. De göra
halmen ”vass” och obehaglig.
Våtarv trivs bäst på något fuktig
jord, t. ex. på vändtegar på styv
lera, där den kan bilda en tät
matta. Spärgel förekommer mest
på magra sand- och torvjordar.
God gödsling är första villkoret
för dess motarbetande. Snärjmåran
blir frodig på välgödslad mark,
varför den framträder mest i
rotfrukts- och potatisfält. Den kan
bidraga till uppkomsten av liggsäd.
Rödknäa kan på mull- och
torvjordar bilda meterhöga ”buskar”
som helt förkväva grödan. Fröna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
