Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oleomargarin - Oligoklas - Olivin - Oljekaksmjöl - Oljekakor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1370
Oleomargarin — Oljekakor
Oleomargarin, se Margarin,
Oligoklas, se Fältspat.
Olivin, ett mineral, se Bergarter.
Oljekaksmjöl, se Oljekakor.
Oljekakor utgöra ett värdefullt
ägg-viterikt fodermedel och erhållas
som biprodukt vid oljeframställning
ur de s. k. oljeväxternas frön. De
olika oljekakssorternas fodervärde
växlar alltefter det fröslag som
använts och det sätt varpå oljan
utvunnits. Förr pressades alltid oljan
fram ur de finkrossade fröna.
Numera användes ofta också
extrahe-ring. Ibland göres pressningen
under uppvärmning. Härvid får man
fram oljan mera fullständigt men
kakornas fodervärde kan bli
lidande. Om temperaturen får stiga
alltför högt försämras nämligen
särskilt äggvitans smältbarhet. Efter
pressning har biprodukten form av
verkliga oljekakor. Vid extrahering
löses fettet ut ur de malda fröna
med hjälp av någon fettlösande
vätska, t. ex. bensin, eter eller
kol-svavla. Biprodukten som är mycket
fattig på fett får då formen av ett
mjöl som brukar kallas
oljekaksmjöl fastän det aldrig haft formen
av kakor. I vissa fall ingår både
pressning och extrahering i
utvin-ningsprocessen. Ju fullständigare
man i fabriken lyckats taga vara
på oljan desto fattigare på fett bli
givetvis kakor och mjöl.
Härigenom nedsättes visserligen deras
allmänna näringsvärde något men
i gengäld kommer återstoden att i
desto högre grad bestå av ur
ut-fodringssynpunkt värdefull
äggvita. Det är också framförallt
ägg-viteinnehållet som gör att
oljeka-korna ha en alldeles särskild
betydelse i foderblandningarna. Med
hjälp av kakorna kan man i hög
grad avpassa fodrets
äggviteinne-håll efter den produktion djuren
lämna.
Särskilt vid rikliga givor av
rotfrukter och andra
äggvite-fattiga fodermedel äro
oljeka-korna nära nog oumbärliga.
— Det är dock skäl att ägna en
hel del uppmärksamhet även åt
kakornas innehåll av fett. Detta
kan nämligen i ganska hög grad
sätta sin prägel på produkterna
särskilt genom att giva smöret
eller fläsket en mer eller mindre
hård konsistens. De flesta
oljeka-korna innehålla veka fettarter och
bidraga därigenom till att göra
smöret mjukt vid vanlig
temperatur. Det är å andra sidan ganska
vanligt att mjölk från besättningar
som vintertid icke i nämnvärd
mängd utfodras med oljekakor
lämna ett hårt och sprött smör.
Olje-kakorna kunna vid utfodring till
svin också inverka på fläskets
fasthet. I några oljekakor, nämligen
palm-, kokos-, babassu- och
sojakakor, är fettet av fast
beskaffenhet. Dessa fodermedel bidraga
därför till att göra smöret och fläsket
fast. De anses även ha en särskild
förmåga att stegra fetthalten i
mjölken.
De flesta oljekakorna utmärka
sig också genom en tämligen
hög halt av fosfor.
Hög fosforhalt ha särskilt
bom-ullsfrö-, solros-, raps- och
lin-frökakor. På kalk äro kakorna
fattiga. Där det hemmaodlade fodret
är fosforsyrefattigt kunna
oljekakorna ha en avsevärd betydelse
även för djurens försörjning med
mineral. — Kakornas innehåll av
vitaminer är utan betydelse. På
fodervärdet inverkar utom de
redan nämnda omständigheterna
även kakornas halt av fröskal. Ju
mera omsorgsfullt fröna skalats
i fabriken desto värdefullare bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
