Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plankton - Planktongyttja - Planmosse - Planteringsspett - Plantskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1400
Planktongyttja — Plantskola
till uppkomsten av mäktiga och ur
geologisk synpunkt betydelsefulla
avlagringar, (jämför Kiselalger).
Kännedom om planktons
sammansättning och variationer under
olika årstider och förhållanden har
många gånger visat sig nödvändig
för ett rationellt ordnande av
samhällenas försörjning med
lednings-vatten ur sjöar och vattendrag
liksom för avloppsvattnets
oskadliggörande. Vid fiskodling i dammar
söker man med olika åtgärder höja
produktionen av som fiskföda
lämpligt plankton. En plötslig och
kraftig utveckling av vissa
planktonalger kan få karaktär av
vattenblomning (se d. o.). D.L.
Planktongyttja, se Organogena
jordarter.
Planmosse, se Mosse.
Planteringsspett, se Skogsplantering.
Plantskola, anläggning för
uppdragande av plantor av skogsträd,
avsedda att sättas ut i skogsmark.
Plantskolan anlägges oftast
ungefär som en vanlig trädgård, med
omkring 1 meter breda sängar.
Sedan numera maskinella
hjälpmedel bl. a. i form av jordfräsar stå
till buds för jordbearbetning och
rensning, har man vid större
plantskolor tämligen allmänt övergått
till radförband avpassade så att
dessa maskiner kunna arbeta
mellan raderna.
För att man skall få gott
resultat i en plantskola är det
viktigt att den ligger på
någorlunda god jord, i skyddat läge
och soligt, men ej allt för torrt.
Gammal åkerjord bör i
allmänhet undvikas, då den ofta håller
stora mängder ogräsfrö och
vanligen är ganska utsugen och
mager. Grävning i plantskola bör
ej ske för djupt, utan man skall
sträva efter att hålla det övre,
näringsrika jordlagret så tunt som
möjligt för att plantorna skola få
korta, koncentrerade rotsystem och
därigenom bli lätthanterligare.
■—-Bredsådd kan användas, men som
regel ger radsådden bättre
möjligheter till rensning och andra
behövliga arbeten. -— Plantorna
kunna antingen användas direkt
från såddplatsen eller också
omskolas, varmed menas att de tagas
upp, skiljas åt och planteras med
lämpliga mellanrum så att de få
bättre utrymme och kunna
utvecklas fritt. Gängse beteckning för
åldern på plantskoleplantor är ett
bråk, där täljaren anger plantans
ålder vid omskolningen, eller den
tid den stått i frösäng, och
nämnaren den tid plantan stått omskolad.
2/1 betecknar sålunda en planta
som skolats om efter 2 år och stått
ett år omskolad, 2/0 en planta som
stått 2 år i frösäng och icke
omskolats. Av stor vikt vid
upptagning och användning av plantor i
eller från plantskola är att de
sorteras strängt, så att alla små och
skadade plantor gallras ut, samt
att plantorna alltid hållas fuktiga
under arbetet och skyddas för
ut-torkning. Upptagningen sker bäst
på våren, innan plantorna börjat
växa efter vintervilan, men kan
även, för höstplanteringar, ske på
sensommaren och hösten. -—
Plantskolorna äro i allmänhet avsedda
att fylla behovet för större
områden och såväl
skogsvårdsstyrelser-na som domänverket och många
större skogsbolag hålla för sådant
behov stora centrala plantskolor.
Understundom kan det dock vara
ändamålsenligt att för ett större
lokalt, tillfälligt behov anlägga
plantskolor, s. k. tillfälliga
plantskolor. Detta är särskilt fallet, då
man önskar använda
klimpplante-ringsmetoden (se Skogsplantering).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
