Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pollination - Polygonatum - Polygonum - Polymera faktorer - Polyploidi - Polytrichum - Pomologi - Pomologiska Förening, Sveriges - Ponnyhästar - Poppel - Population - Populus - Porfyr - Porositet - Pors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polygonatum — Pors
1413
maskros, flera gräs) eller sitta så
i förhållande till varandra att
självpollination är omöjlig eller
osannolik. I andra fall kan
självpollination visserligen inträffa men
åtföljes icke av befruktning; man
kallar sådana växter självsterila.
Självsterilitet spelar stor roll hos
bl. a. sötkörsbär och vissa
plommonsorter; självpollination medför
hos dessa utebliven fruktsättning
och det fordras pollen från någon
annan sort för att få skörd.
Liknande blir förhållandet vid
pollensterilitet, som förekommer bl. a.
hos äpple och päron och som
beror på, att dessa fruktsorters
pollen till största delen dör på tidigt
stadium eller är ofullständigt
utvecklat; i dessa fall fordras att
någon annan sort med fullgott pollen
deltar i pollinationen. D. L.
Polygonatum är ett släkte bland lilje-
växterna (familjen Liliaceae), (se
Rams).
Polygonum är ett släkte inom
familjen slideknäväxter (Polygonaceæ)
(se Pilört).
Polymera faktorer, se Växtförädling
och Ärftlighetslära.
Polyploidi, se Kromosomer.
Polytrichum är ett mossläkte (se
Björnmossa).
Pomologi benämnes kännedomen om
de odlade fruktsorterna. Den förste
som här i Sverige ägnade sig åt
forskningen på detta område, var
doktor Olof Eneroth, sorr åren
1864—1866 utgav sin berömda
”Handbok i svensk pomo^gi”.
Eneroth betecknas med i ätta såsom
”den svenska pomologiens fader”.
Hans mångåriga medarbetare,
finskan Alexandra Smirnoff, utgav
åren 1896—1902 samma handbok i
en ny omarbetad och tillökad
upplaga. Den senaste svenska boken i
pomologi är författad av C. G.
Dahl. Dess första upplaga utkom
1929. G. L-d.
Pomologiska Förening, Sveriges, se
Trädgårdsförening.
Ponnyhästar äro små hästar med en
mankhöjd, som vanligen ej
överstiger 147 cm. Gotlandsrussen är vårt
lands enda inhemska ponnyhäst,
(se Hästraser). Dhl.
Poppel (Populus), lövträd av samma
släkte som aspen. En del utländska
arter (balsampoppel från
Nordamerika vanligast) ha införts i
vårt land, men någon betydelse i
skogshushållningen ha de ej fått.
Vissa försök att använda
poppelar-ter som häckar eller läplanteringar
för att hindra sandflykt ha visat
lovande resultat. A. P.
Population användes bland
växtför-ädlare och ärftlighetsforskare som
benämning på en samling växter
eller djur som vad utseendet
beträffar bilda en någorlunda
enhetlig grupp men som i högre eller
lägre grad skilja sig från varandra
ifråga om de ärftliga anlagen.
Populus, det latinska namnet på
pop-pelsläktet.
Porfyr, se Bergarter.
Porositet kallas porvolymen uttryckt
i % av hela volymen. Man kan
beräkna den, om man känner jordens
volymvikt och specifika vikten hos
jordartsmaterialet. Porositeten
varierar hos mineraljordar mellan 45
och 60 %, hos rena mull jordar är
den över 70 %, (jämför
Luftkapacitet). P.E.
Pors (Myrica gale) av familjen
pors-växter (Myriaceæ) är en omkring
meterhög buske med kilformiga,
grågröna och starkt hartsdoftande
blad. Blommorna, som sitta i ax,
äro enkönade med han- och
honblommor på skilda buskar.
Blomningen sker på bar kvist, innan
bladen spruckit ut. Pors
förekommer i kärr och på sanka stränder
tämligen allmänt över hela landet
utom inre Norrland. Bladen hade
förr stor användning som ölkrydda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
