Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Potatis - Potatisbladmögel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1422
Potatisbladmögel
Ogräsbekämpning i potatis. Vanlig god
behandling, ej handhackat.
Skörd 17.600 kg pr ha.
Ogräsbekämpning i potatis. Vanlig god
behandling samt handhackat två gånger.
Skörd 29.100 kg pr ha.
fär samma allmänna fodervärde
som i foderrotfrukterna. Själva
torrsubstanshalten är däremot
avsevärt högre — eller omkring 25 %.
Potatisen är ett av de
äggvitefat-tigaste av alla de hemmaodlade
fodermedlen. För flertalet husdjur
medföra stora givor okokt potatis
lätt rubbningar i fodersmältningen.
Kokning medför icke blott att
gi-vorna kunna stegras utan även att
potatisen kan tillgodogöras bättre
av svin och hästar. Av okokt
potatis äta svinen ogärna mera än
ungefär 3 kg. Av kokt potatis
kan givas drygt dubbelt så
myc
ket. För hästar äro
motsvarande siffror ungefär 6 kg av
okokt men 12—15 kg av kokt
potatis. Vid utfodring av
nötkreatur har kokning av potatisen ej
visat sig medföra någon direkt nytta.
Till mjölkkor kan givas 15—17 kg
pr dag. — Till en foderenhet åtgår
4 kg okokt potatis med en
torrsub-stanshalt av 25 % samt ett
innehåll av smältbar äggvita på 8
gram per foderenhet. Efter
kokning ökas fodervärdet med
omkring 10 proc, vid utfodring till svin
och hästar. — Torkad potatis
säl-jes under namn av potatis flingor.
Dessa likna i utfodringshänseende
mycket den vanliga kokta
potatisen. Till 1 foderenhet räknas 1,2
kg. — Potatis som kokats och
in-syrats har samma fodervärde som
nykokt potatis. Se vidare
foderme-delstabellen i slutet av band IV.
Rbg.
Potatisbladmögel, potatismögel, är en
art av bladmögel (se d. o.), som
angriper potatis och tomat. På blad
och stjälkar uppstå mörka fläckar,
som vid varmt och fuktigt väder
tilltaga i antal och storlek tills
bladen hänga slappa och mörka som
härjade av frost. I fuktig luft
bildas vitt mögel undertill i utkanten
av fläckarna. På grenade bärare
bildas här förökningskroppar, som
kunna dels som konidier utväxa till
en myceltråd och bilda nya
bladfläckar, dels inom sig alstra
svärmsporer, som simmande i jordvattnet
nå potatisarna och i dem förorsaka
brunfärgning och torröta,
”brunröta”. — Mycket mottagliga för
sjukdomen äro alla tidiga
potatissorter men även många senare,
t. ex. Up to date och
Mandelpotatis. Som motståndskraftiga kunna
nämnas Ackersegen, Arran Consul,
Birgitta, Gloria, Parnassia,
Öster-gyllen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
