Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Priskalkyl, jordbrukets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1428
Priskalkyl, jordbrukets
Den under krigs- och krisåren
förda jordbrukspolitiken får i stället
ses som ett led i den allmänna
ekonomiska politiken. Som hjälpmedel
vid jordbrukets prissättning
konstruerades nu en s. k. totalkalkyl
över inkomster och kostnader.
Genom statistiska beräkningar sökte
man klarlägga hela det svenska
jordbrukets inkomster och
kostnader. Jordbruket betraktades
därvid som en helhet, som ett enda
företag. Givetvis ha ej samtliga
inkomster och kostnader
kunnat redovisas men dock så pass
stor del av desamma, att själva
utvecklingen kunnat bedömas.
Grundprincipen var, att jordbruket skulle
tillföras inkomster som medgåvo
ersättning för den kostnadsökning,
som inträtt i jämförelse med år
1938/39. Därvid gjordes ej direkt
jämförelse mellan inkomster och
kostnader, utan dessa omräknades
för varje år till index (se det
ordet), 1938/39 = 100, varefter
inkomstsumman justerades så att
densamma visade samma indextal
som kostnadssumman; kalkylen
bringades därmed att ”balansera”.
Följande exempel illustrerar
tillvägagångssättet (sammandrag av
1945/46 års slut justerade
kalkyl):
a) Jordbrukets inkomster enl.
kalkylen, milj. kr.
Index
b) Jordbrukets kostnader enl.
kalkylen, milj. kr.
Index
c) För täckning av
kostnadsökningen erforderlig
kalkylmässig inkomst
(kost-nadsindex gånger basårets
inkomstsumma) milj. kr.
d) Överskott eller underskott,
(ca), milj kr.
Vid varje kalkyltillfälle räknades
först med vid tillfället gällande
priser, varefter kalkylmässiga
över-eller underskott reglerades
genom ändamålsenliga
prisförändringar. Därvid hade Statens
Livsmedelskommission, som
ombesörjde kalkylerna, först framlagt vissa
förslag till prissättning, vilka i
regel lågo till grund vid direkta
förhandlingar mellan jordbrukets
organisationer och statsmakterna. —
Sedan år 1942 en lag om allmänt
prisstopp antagits fastställdes
jordbrukets priser redan på våren på
basis av en då uppgjord kalkyl.
Denna kontrollerades i augusti
med hjälp av bl. a. den
preliminära skördeuppskattningen pr 15 juli.
Om beräkningarna härvid visade
över- eller underskott på mer än
4 procent av inkomstsumman,
justerades vårens prissättning med
hänsyn till överskjutande beloppet.
Jordbrukarna fick sålunda stå en
självrisk om 4 procent, men hade
också utsikt att erhålla ett lika
stort överskott. — På basis av
totalkalkylen har jordbrukets priser
i huvudsak reglerats genom s. k.
normalpriser men även genom
direkta producenttillägg i fall, där
konsumenterna ej ansågos kunna
betala den verkliga produktions-
1938/39 1945/46
(basåret)
1.362,4 2.108,1
100,0 154,7
1.453,8 2.251,0
100,0 154,8
2.109,0
— 0,9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
