Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Råg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1492
Råg
Svalöfs Kungsråg II
kortare och styvare strå än de
övriga nu odlade rågsorterna.
Malmråg har framkommit ur
Schlan-stedt-råg, passar bäst för de
lättare rågjordarna och är lämplig
för de trakter av Mellansverige,
där särskilt god vinterhärdighet
kräves. A gr oråg från Holmbergs
i Norrköping synes vara bäst
lämpad för sydöstra Sverige. Förädlad
Wasaråg II härstammar
ursprungligen från Wasarågen och är
avsedd för Svealand och södra
Norrland. Den kom i marknaden 1929.
För Norrland har framställts
Björnråg, som utsläpptes 1940.
Sangasterräg är en estländsk sort
och Oivaråg samt Toivoråg finska
sorter, som på grund av sin goda
vinterhärdighet fått en viss
spridning i vårt land. Av vårrågen
förekommer Petkusvårrågen, som i
Tyskland uppdragits ur Petkus
höstråg. — Rågsort får väljas med
hänsyn till klimatförhållandena. I
norra Sverige blir
vinterhärdigheten i första hand avgörande, i
söd
ra Sverige lägges stor vikt vid
avkastning, stråstyrka och strålängd.
Det senare särskilt med tanke på
skörd med självbindare eller
skör-detröska. Odling. På grund av
rågens goda vinterhärdighet kunna
alla de nämnda rågsortema odlas i
södra Sverige utan att allvarligt
skadas av vinterkylan, men i norra
Sverige måste sortens
vinterhärdighet noga beaktas. I övrigt är
rågens anspråk på klimat små. Den
är emellertid känslig för frost
under blomningstiden så till vida,
att nattfroster under denna tid
kunna minska kärnsättningen.
Dess anspråk på jorden äro små.
Den är motståndskraftig mot torka
och lämnar följaktligen tämligen
goda skördar på torra sandjordar
men den kan också fördelaktigt
odlas på fuktiga moss- och
torvjordar. I växtföljden bör
höstrågen företrädesvis komma efter
hel-träda, men lupiner och tidig
potatis lämpa sig också som förfrukter.
Rågen har trots sin anspråkslöshet
ett ganska stort behov av
lättlös-lig näring under hösten.
En helträda, som skall besås
med råg, kan gödslas med 20—
30 ton/ha stallgödsel och
dessutom bör fastmarksjordarna
ha erhållit 100 kg superfosfat
och mulljordarna dubbelt denna
mängd. Av IfOO-procentigt
kalisalt kan tillföras 100—150
kg/ha och av kväve 100—200
kg kalkkväve eller salpeter.
Kvävegödslingen till rågen kan
delas mellan hösten och våren,
medan fosfor och kali ges under
hösten. Rågen sås i mitten till
slutet av augusti i norra Sverige, i
början av september i
Mellansverige och i mitten till slutet av
september i södra Sverige. Utsädet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
