Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salt - Salthunger - Saltjord - Saltlager - Saltlake - Saltsten - Saltsyra - Saltvatten - Salvia - Samarbetsnämnden för husdjurshygien - Sambetesförening - Sambruksförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1504
Salt — Sambruksförening
Salt. Med salt menas allmänt ett
ämne som erhålles, då en syra och en
bas reagera med varandra under
utträde av vatten. Ur saltsyra och
natriumhydroxid erhålles sålunda
vanligt salt, koksalt. Se vidare
under respektive salt. F.
Salthunger. Foder bestående av
växter och växtprodukter håller
vanligen mycket små mängder natrium
och klor, vilka ämnen båda ingå i
koksalt. Om ej extra salt tillföres
i fodret, fylles ej djurens behov
därmed, varför ett onormalt
hälsotillstånd, salthunger, uppstår.
8. N-t.
Salt jord, se Jordmån.
Saltlager, se Bergarter.
Saltlake, se Ostberedning och
Salt-ning.
Saltsten, se Mineralämnesbehov.
Saltsyra, klorvätesyra, är en starkt
sur, frätande och i koncentrerad
lösning i luften rykande vätska.
Ren saltsyra är färglös, rå
saltsyra gulfärgad. Handelns
koncentrerade saltsyra innehåller 37—
38 % klorväte (se Klor). F.
Saltvatten. Huruvida man utan skada
kan använda saltsjövatten vid
vattning av trädgårdsväxter har
varit mycket omdiskuterat. Genom av
Lantbruksakademien under åren
1940—1943 utförda försök har
emellertid full klarhet vunnits
åtminstone rörande vissa av dessa
växter. Vattnet, som använts
vid ifrågavarande försök, har
upphämtats från Vätösund i
Roslagen och vid analys visat sig äga
en salthalt av 0,5 % eller 5 g
salt per liter. Vattningen, som
utförts under månaderna maj—juli,
har varit mycket riklig. —
Trädgårdsväxter, som icke
taga någon som helst
skada av vattning med
saltsjövatten med här
angiven salthalt. —
Bus
kar: krusbär, röda vinbär, svarta
vinbär. — Bär: jordgubbar. —
Köksväxter: bondböna, dill,
huvudsallat, kalljordsgurka,
kronärtskocka, kålrötter (blomkål,
kålrabbi, vitkål), morot, potatis,
rödbeta, spenat, spritärt. —
Krypbönan tål saltsjövatten, om man icke
fortsätter vattningen längre än
behövligt är. Denna köksväxt
fördrager som bekant icke överflödande
fuktighet. —
Trädgårdsväxter, som skadas vid
vattning med
saltsjövatten med här
angiven salthalt. -— Buskar:
Hallon. — Köksväxter: gräslök,
rödlök, rabarber. G. L-d.
Salvia, se Kryddväxter.
Samarbetsdelegationen för
husdjurs-hygien stiftades ar 1935 med
ändamål att sammanföra
organisationer och enskilda personer till
gemensamt arbete för främjande av
en god husdjurshygien. Härvid
skall särskilt beaktas djurens
bostad och allmänna hälsovård samt
åtgärder till förekommande och
bekämpande av viktigare
stallsjukdomar och till höjande av
djurprodukternas värde ur hygienisk
synpunkt. Rbg.
Sambetesförening, se Betesskötsel.
Sambruksförening, som utgör en
särskild typ av ekonomisk förening,
har till ändamål att bereda sina
medlemmar utkomst genom
bedrivande av gemensamt jordbruk och
annan i samband därmed stående
verksamhet (föreningsjordbruk).
Föreningsmedlemmarna kunna
utgöras antingen av grannar i en by,
vilka sammanskjuta sina ägor och
överlåta dessa på föreningen, eller
ock av ett antal lantarbetare eller
andra i jordbruk kunniga
personer, vilka bilda en förening,
som förvärvar eller arrenderar en
större jordegendom. Om denna
ar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
