Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schaktning - Schersmin - Schillerstövare - Schizomycetes - Schizosaccharomycetes - Schweizerost - Schäfer - Schäferi - Schäs - Scilla - Schlanstedt-råg - Secale - Sediment - Sedimentering - Sedimentära bergarter - Sedum - Seismonasti - Sekundärlånefond, Statens - Seland - Selar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schersmin — Selar
1507
och dyjord 1—1,4 manstimmar pr
kbm. Sand, grus, stenfri mjäla
1,4—1,7 manstimmar pr kbm.
Stenfri pinnmo, fast lera 2,0—2,7
manstimmar pr kbm. Hård pinnmo
2,7—4,7 manstimmar pr kbm. Rbg.
Schersmin, se Prydnadsbuskar.
Schillerstövare, se Hundraser och
Jakt, jakthundar.
Schizomycetes, se Bakterier.
Schizosaccharomycetes, se
Jästsvampar.
Schweizerost, se Ostsorter.
Schäfer, se Hundraser.
Schäferi är en benämning på en gård
med mera omfattande fårskötsel.
Svenska fåravelsföreningen har
som stamschäferier utsett vissa
gårdar med framstående avel av de
engelska fårraserna (se Fåravel).
Schäs, se Äkvagnar.
Scilla, se Blåstjärna under
Blomsterodling, Lök- och knölväxter.
Schlanstedt-råg, se Råg.
Secale, se Råg.
Sediment, se Sedimentering,
Jordarter, Jordanalys och Lösa
avlagringar.
Sedimentering. Som geologisk term
avses härmed när i vatten
uppslammade partiklar bottenfällas
eller sedimentera. Man skiljer
mellan mekanisk och kemisk
sedimentering. Den förstnämnda är helt
beroende av partiklarnas storlek
och tyngd, varvid alltså grövre
korn falla hastigare än det finare
slammet. Följden blir en sortering
i såväl vertikal som horisontal led,
det grövre materialet ligger
underst och det finare överst eller
längre bort från t. ex. mynningen
av en flod. Genom sådana
processer ha de ofta flera tusen meter
mäktiga sedimentära bergarterna,
såsom sandsten och kalksten,
bildats i forntida hav. Ett typiskt
exempel på mekanisk
sedimentering utgör den varviga leran, där
varvens varierande mäktighet
visar hur olika sedimenteringen varit
under varma och kalla år. Kemisk
sedimentering äger rum när i
vatten lösta ämnen utfällas.
Bildningen av järnockra, bleke,
kalktuff m. m. har skett genom kemisk
sedimentering. E. Y.
Sedimentära bergarter, se Bergarter.
Sedum, se Blomsterodling, Perenna
blomsterväxter.
Seismonasti, se Växtrörelser.
Sekundärlånefond, Statens, se
Jordbrukskredit.
Seland, ett i Ångermanland använt
jordtal (se Mantal).
Selar indelas i lok- och bröstselar
samt koller- och halvkollerselar.
Lokselen är den vanligast
förekommande seltypen och består av ett
lokträ med en stoppad lokputa för
varje lokstad. Lösa, ringformade
putor, bossor, användas även. De
båda lokorna fästas ihop av övre
och nedre lokremmarna.
Mankammen skyddas av en plåt,
mankam-skyddare. — Bröstselen eller
bröstan består av en bred läderrem,
som ligger mot bringan. Denna
läderrem hålles uppe av en bärrem
över manken. — Kollerselen består
av en sluten, oval ring av järn eller
trä, vilken är försedd med
stoppning. En sådan sele måste
tillpassas för varje häst. Den måste
trädas över huvudet och halsen, när
den skall läggas på lokstaden. —
Halvkollerselen liknar föregående,
men i motsats till denna är ringen
ej helt sluten utan är ställbar
under halsen. För paranspänning
finns i samtliga seltyper ringar för
stångkoppel, vilka fästas i
tistelstången (se Anspänning). — En
sele, vilken som helst av ovan
nämnda typer, skall vara väl
tillpassad för att hästen skall kunna
utveckla största möjliga
dragförmåga. En felaktigt anlagd eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
