Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinnesorgan - Sinngröna - Sinox - Sintid - Sintidspreparering - Siporex - Sippa - Sippranka - Sippsläktet - Sjukbeslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1518
Sinngröna — Sjukbeslag
ömtåliga nervapparaterna. Från
dessa ledes intrycket medelst
hörselnerven till hjärnans
hörselcentrum. — Luktorganet. I
slemhinnan på näshålans bakre del
finnas vissa nervapparater, vilka äro
känsliga för olika gaser. Då dessa
vid inandningen passera förbi
luktslemhinnan retas denna. Genom
luktnerverna vidarebefordras
intrycket till hjärnan. —
Smakorganet är i stort sett byggt liksom
luktorganet, men nervapparaterna
äro lokaliserade till tungan. De äro
känsliga för salt, sött, surt och
beskt. Med tungan uppfattar man
alltså blott dessa fyra
smakintryck. Med denna smaksensation
kombineras emellertid även lukten
av ämnet ifråga. Har man snuva
täckes luktorganet av slem och
man uppfattar inga lukter. Vid
dylika tillfällen känner man alltså
blott de ovan nämnda fyra
smaksensationerna. — Känseln är
lokaliserad till huden. Vissa delar av
denna innehålla synnerligen rikligt
med känselnerver, t. ex.
fingertopparna. Från nervändkropparna i
huden gå nerver till ryggmärg och
hjärna. Hfld.
Sinngröna, se Blomsterodling,
Perenna blomsterväxter.
Sinox, amerikanskt preparat
innehållande nitrokresol och använt som
besprutningsmedel mot ogräs (se
Ogräsbekämpning). A. Å.
Sintid, sinperiod, är den tid som
ligger mellan sinläggningen och
nästa kalvning. Sintiden måste
vara så lång att kon hinner vila
upp sig före nästa kalvning (se
Nötkreaturens avel).
Sintidspreparering innebär att en ko
genom riklig utfodring under
sintiden sättes i gott näringstillstånd
före nästa kalvning. För kor med
goda anlag för avkastning kan
produktionen efter kalvningen
steg
ras avsevärt på detta sätt. — Läs
vidare under Nötkreauturens
utfodring.
Siporex, en porös konstgjord
bygg-nadssten med god värmeisolerande
förmåga. Materialet är
formbestän-digt och segt. Det kan sågas, bilas
och spikas.
Sippa, se Blomsterodling, Perenna
blomsterväxter.
Sippranka, se Klätterväxter.
Sippsläktet (Anemone) tillhör
familjen ranunkelväxter
(Ranuncula-ceae), och representeras i Sverige
av fyra arter. Blåsippa (A.
hepa-tica) har grunt trekluvna,
läder-artade blad och blå, ibland röda
eller vita blommor. Vitsippan (A.
nemorosa) har djupt handflikiga
blad och vita eller något rödlätta
blommor; båda äro vanligen
vårblommor i södra och mellersta
Sverige, sällsyntare norrut. Mindre
vanlig är den gulblommiga men för
övrigt om vitsippan påminnande
gulsippan (A. ranunculoides).
Tofs-sippan (A. silvestris) med stora
vita blommor förekommer sällsynt
på Öland och Gotland. Samtliga
odlas även som prydnadsväxter.
Detta gäller också flera utländska
sippor såsom de mångfärgade
ane-monerna (A. coronaria) och den
vitblommiga japanska sippan (A.
japonica). D. L.
Sjukbeslag. Sedan vägarna
huvudsakligen börjat byggas för biltrafik
(asfalt, betong, sten osv.) och
samtidigt massan i hästmaterialet
genom importer och avel blivit större,
ha hovsjukdomar blivit allt
vanligare. Under konvalescenttiden och
för att kunna hålla hästar med
hovlidanden i arbete så länge som
möjligt och för att göra detta så litet
plågsamt som möjligt för djuren,
användas sjukbeslag. Tidigare ha
ett otal sådana förekommit. De
flesta voro utformade som ringskor av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
