Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukbeslag - Sjukdomsfall - Sjukförsäkring - Sjukkasseförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjukdomsfall — Sjukkasseförsäkring
1519
olika typ. Under senare tid ha
sjukbeslagen omformats i hög grad för
att bättre svara mot de
erfarenheter, som under åren vunnits. Ett
beslag, som fått en mycket vidsträckt
användning både som normalbeslag
i städer och som sjukbeslag vid en
hel rad hovlidanden, är PG-beslaget
(se d. o.). Vid akut och kronisk
fång samt vid platt- och fullhov
(se Hovsjukdomar) användas
öppna skor med plåtsula, kort tå med
tåsidokappor (se Hovbeslag) och
med läderkilar höjda trakter.
Avsikten här är att med beslaget ge
ett gott understöd åt hoven. Vid
spatt (se d. o.) användes den s. k.
spattskon med avsevärt höjda
trakter. Till föl och unghästar med
bockhov och styvfot användas skor
med näbb i tån och eventuellt en
bygel mot tåväggen. Andra gånger
användas toffelskor med skena.
Täckskon har användning vid
exempelvis spiktramp, hovkräfta,
strålröta osv. En öppen sko är här
försedd med en plåtsula, som
fästes med skruvhakar i
traktarmarna. Fördelen med beslaget är att
plåten kan tagas bort dagligen för
byte av bandage utan att skon
behöver röras. Före PG-beslagets tid
använde man sig i stor
utsträckning av s. k. engelska gummisulor,
som lades in mellan skoarmarna
som en buffert. Dessa sulor kunna
numera ej erhållas. Vid vissa
tillfällen användes som hovinlägg s. k.
hovläderkitt, som är en i värme
formbar massa, vilken sedan vid
avsvalning hårdnar. Andra
hjälpmedel i hovbeslaget äro filt- och
lädersulor m. m. (se
Hovsjukdomar). Dhl.
Sjukdomsfall, se Läkarråd.
Sjukförsäkring, se
Sjukkasseförsäkring och Läkarråd.
Sjukkasseförsäkring.
Sjukförsäkringen i vårt land har vuxit fram ur
den i mitten på 1800-talet startade
sjukkasserörelsen. När riksdagen
i början på 1890-talet antog den
första sjukkasselagen lades
grunden till en byggnad, som sedan
påbyggts från årtionde till
årtionde. Men först genom den
lagstiftning, som tillkom år 1931 och som
alltjämt reglerar de av staten
erkända sjukkassornas verksamhet,
förvandlades sjukkasserörelsen till
en social sjukförsäkring.
Omtänksamheten bjuder att
var och en så långt möjligt är
skyddar sig mot de
ogynnsamma ekonomiska verkningarna
av sjukdom.
Skydd vinnes effektivast och bäst
genom att man ingår som medlem
i en erkänd sjukkassa.
Sjukhjälps-tiden i sådan kassa är minst två
år, i vissa kassor tre år för varje
sjukdomsfall. Om man är
arbetsför i 90 dagar och på nytt
insjuknar i ett annat sjukdomsfall utgår
sjukhjälp ånyo i två år osv. Det
har givetvis sin stora betydelse att,
om så visar sig nödvändigt, vid
iråkad sjukdom kunna trygga sig
till sjukkassan under två till tre
år för erhållande av sjukpenning
och därjämte, om sjukhusvistelse
förekommit, ersättning för
sjukvårdskostnaderna (sjukvårdser-ersättning), samt för utgifterna
för resan till sjukhuset,
intagning skostnaden. Sjukpenningen
utgår fr. o. m. f järde dagen och
kan utgöra från 1 kr. upp till 6
kr. per dag.
Sjukhusvårdsersätt-ningen innefattar hela kostnaden
för intagandet och vården å allmän
sal å lasarett. Måste läkare
rådfrågas betalar kassan 2/3 av
kostnaden enligt fastställd taxa. Häri
ingår även 2/3 av kostnaden för
läkares resa. Det är att märka att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
