- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1527

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara lantmannaskola - Skarpbett - Skarpsalva - Skarptandade barkborren - Skate - Skattejord och skattefrälse - Skatter - Skattlåda - Skattning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skarpbett — Skattning

1527

Skara lantmannaskola.

—augusti (Se Lantmannaskola). I
fortsättningskursen ingår
utbildning till kontrollassistent. 2)
Små-brukarkurs på två veckor under
senare delen av februari. —
Skol-jordbruket omfattar 55 ha åker, 14
ha betesvall och 45 ha skogsmark.
Såväl växtodling som husd j
ursskötseln har en mångsidig
inriktning. En omfattande
försöksverksamhet bedrives. Vid jordbruket
mottagas elever för praktisk
utbildning.

Skarpbett. Hos växtätare äro
kindtänderna försedda med
oregelbundet förlöpande emaljåsar.
Tand-substansen i övrigt utgöres av
tandben. Då detta är betydligt
lösare än emaljen kommer det att
nötas mera, och emaljen kommer
att stå upp över slitytan. På så
sätt hålles tanden ständigt vass,
vilket möjliggör söndermalandet
av fodret. Vid tuggningen föres
underkäken dels i sidled, dels
framåt och bakåt. Vid
oregelbundenheter i käkrörelserna (t. ex. om
en häst tuggar övervägande på ena
sidan) nötas ej tänderna på andra
sidan, och då hästens tänder
tillväxa under större delen av livet
kunna taggformade
emaljbildningar uppstå på tänderna. Härigenom
kan slemhinnan på kindernas
insida eller på tungan skadas och
hästen får svårt att tugga.
Skarpbett är mycket vanligt hos häst.
Nötkreaturen ha betydligt hårdare
tänder, varför skarpbett ej så lätt

uppkommer hos dem. Skarpbett
kan av veterinär lätt raspas bort.

Hfld.

Skarpsalva, se Blister.

Skarptandade barkborren, en ca 3
mm lång mörkbrun skalbagge med
rödbruna, baktill urgröpta
täckvingar. Dessa äro försedda med 3
par små tänder på vardera sidan.
Gångsystemet består av flera, upp
till 10 modergångar, med korta och
glesa larvgångar. Larven
förpup-par sig i yttre splintveden.
Skalbaggen svärmar på våren och
angriper tunnbarkiga stamdelar och
kvistar av såväl liggande som
stående friska tallar. Den uppträder
vanligen på färska hyggen, kring
sågplatser m. m. Den
skarptandade barkborren förekommer
huvudsakligen i norra delarna av landet,
där den förorsakar stor
skadegörelse, framförallt genom att smitta
virke med blåytesporer. Den kan
bekämpas genom barkning av de
angripna träden innan larverna
borrat sig in i veden. I vissa fall
kan man även tillråda
vältläggning (se d. o.). W. B.

Skate, tull eller topp kallas den del
av trädets toppända, som återstår
sedan man tagit ut gagnvirket
dvs. timmer, massaved o. d. Om
avverkningstrakten senare övergås
av en vedhuggning, upphugges
skaterna vanligen till bränn- eller
kolved, i annat fall få de ligga
- kvar. Det kan då vara skäl att
under vissa förhållanden kvista
eller randbarka dem, t. ex. om de
tryckt ned underväxten eller kunna
tänkas utgöra lämpliga
yngelplat-ser för skadeinsekter. O. E.

Skattejord och skattefrälse, se
Jordnatur.

Skatter, se Beskattning.

Skattlåda, se Bikupor under
Biskötsel.

Skattning, se Biskötsel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free