Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogens skadeinsekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1532
Skogens skadeinsekter
substans i form av huggningsavfall, förna och humus. En annan grupp
insekter åter är köttätare, som angriper och förtär andra insekter eller
parasiterar i eller på dem. Endast representanter av den första gruppen
orsaka skador i skogen, av vilka dock endast ett fåtal är av ekonomisk
betydelse. De skadegörande insekterna äro speciellt farliga därför att de
under gynnsamma klimatiska eller andra förhållanden snabbt kunna starkt
föröka sig.
Skogens skadeinsekter äro strängt specialiserade, dvs. de angripa endast
vissa delar av träd, t. ex. knoppar, skott, barr, blad, kottar, kvistar,
stammar eller rötter. De äro även vanligen bundna till ett särskilt trädslag.
Sålunda angripa märgborrarna endast tallen och granbarkborren endast
granen. Blott ett fåtal arter förekomma på två eller flera trädslag.
De skador, som insekterna tillfoga träden, kunna vara av olika slag.
Större delen av skogsinsekterna förtär levande växtdelar, såsom barr, blad,
savbark osv. Dessa arter kallas därför fysiologiska skadegörare. Andra
insekter leva uteslutande i veden av levande eller döda träd. Dessa bruka
benämnas tekniska skadegörare. Inom båda dessa grupper finnas vissa arter,
som dessutom skada genom att smitta träd med skadliga svampar. Sålunda
överföra barkborrarna (se d. o.) sporer av blåytesvampar och nedsätta
härigenom avsevärt virkets värde. Följden av skogsinsekternas
verksamhet är vanligen en minskning av tillväxten, som står i proportion till
den förstörda barr- eller bladmassan. Vid kraftigare angrepp kan trädens
livskraft nedsättas så allvarligt, att de duka under till följd av senare
angrepp av samma eller andra skadeinsekter. Större intensiva härjningar kunna
resultera i att hela skogsbestånd — ibland inom mycket omfattande
arealer — dödas efter några veckors eller några månaders skadegörelse, t. ex.
efter härjning av nunnan (se d. o.) eller tallflyet (se d. o.). Tekniska
skadegörare nedsätta virkets värde högst avsevärt och göra det ofta odugligt
som gagnvirke. Några säkra uppgifter om storleken av skogsinsekternas
skadegörelse i vårt land föreligga ej, men den kan säkerligen uppskattas
i miljoner kronor årligen.
Insekternas skador i skog uppkomma i vissa fall på grund av
väderleksförhållanden, i andra fall till följd av att skogsägaren underlåter att vidtaga
de nödvändiga skyddsåtgärderna. I artikeln Skadeinsekternas bekämpning
lämnas råd och anvisningar angående hur man bör förebygga insekternas
massförökning och hur en uppkommen härjning bör bekämpas.
Då bekämpningsåtgärderna äro olika för olika skadegörare, är det av
synnerligen stor vikt att kunna igenkänna de olika arterna och deras
skadegörelse. För att underlätta bestämningen av de i detta verk behandlade
skogsinsekterna hänvisas till följande examinationstabell, där dessa
insekter äro upptagna efter resp, värdväxter.
Tabellen användes på det sätt som följande exempel visar. — Antag att
man på tallarnas barr finner skador, vilka vid närmare undersökning visa
sig åstadkommas av håriga insektslarver med två blå nackstrimmor. Man
går nu in i tabellen under siffran 1 i vänstra kanten och läser där om skador
av olika slag. På raden ”skador på barr” står till höger siffran 4. — Nu
uppsöker man siffran 4 i tabellens vänstra kant och finner där omnämnda två
slags larver, nämligen håriga och nakna. Då den skada som det gällde var
åstadkommen av håriga larver stannar men inför motsvarande rad och läser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
