Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogshögskolan - Skogsinsekternas bekämpning - Skogskarta - Skogsklöver - Skogskärr - Skogskärrtorv - Skogslagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsinsekternas bekämpning — Skogslagstiftning
1547
kurs om 11 månader, dels vid
Skogshögskolans institutioner i
Stockholm under 5 terminer och
dels å särskilda övningsskogar
under 2 sommarterminer. — Den
ordinarie undervisningen är avsedd
att utbilda skogsmän väl skickade
att handhava större
skogsförvalt-ning och därmed jämnställda
uppdrag och avslutas med
civiljägmäs-tareexamen. Studierna kunna även
fortsättas och föra till skoglig
licentiatexamen. Utöver de
ordinarie studierna kunna även
specialstudier bedrivas. — För inträde
vid Skogshögskolans förberedande
kurs fordras principiellt
studentexamen på reallinjen. Denna kan
dock helt eller delvis ersättas av
realskoleexamen och
kompletteringar eller av specialkurs på
Hvilans folkhögskola. För inträde
fordras dessutom genomgången
kolarskola samt viss praktik, för
situdenter omkring 1 år och för
övriga ca 2 år. Beträffande denna
praktiks karaktär gälla noggranna
bestämmelser. Under senare år har
planer på en omorganisation av
Skogshögskolan tagit fastare
former. Då detta skrives (1949) äro
dock detaljerna ej fullt klara, men
man beräknar att kunna
genomföra omorganisationen 1950. O. E.
Skogsinsekternas bekämpning, se
Skadeinsekternas bekämpning.
Skogskarta är en karta över ett
skogsområde uppgjord uteslutande
för att underlätta skötseln av
området i fråga. Den använda skalan
varierar mellan 1:4000 och 1:20000
varvid i regel de större skalorna
1:4000 och 1:5000 brukas för
särskilt värdefulla områden under det
att 1:8000 och 1:10000 allmänt
användas för skogar i Mellansverige
ävensom för Norrlands bättre
skogsmarker och skalan 1:20000
för alla produktionssvaga marker.
Kartan ger först och främst en
allmän bild av området. Den
upptager sålunda vägar, stigar,
vattendrag, sjöar, bebyggelse, åkrar,
skogsmark, kärr och mossar samt
i allmänhet även topografien.
Därtill kommer att skogsmarken är
uppdelad på bestånd — enheter —
med hänsyn till ålder, bonitet,
trädslag eller trädslagsblandning,
slutenhet med flera faktorer som
under skilda förhållanden kunna
inverka på skötseln. Varje bestånd
beskrives beträffande dessa
faktorer. Beskrivningen återfinnes
vanligen i en till kartan fogad
be-ståndsbeskrivning, men skrives
numera även i allmänhet ut på
kartan för varje bestånd i form av en
förkortning en s. k.
beståndsbe-skrivningsformel. A. P.
Skogsklöver (Trifolium medium) av
baljväxternas familj
(Legumino-sæ) påminner till utseendet starkt
om rödklöver, men stjälken är
spensligare, småbladen längre och
smalare, utan fläck, blommorna
starkare röda. Skogsklöver växer i
ofta nästan rena bestånd i
skogs-bryn och på ängsbackar och är
tämligen allmän upp till mellersta
Norrland. Den tillmätes som
foderväxt ej något större värde. D. L.
Skogskärr, se Kärr.
Skogskärrtorv, beteckning på torv i
skogskärr, se Torv och Kärr.
Skogslagstiftning. Gemensamt namn
på alla de lagar och förordningar,
som reglera skogsvård och
skogsskötsel i vårt land. Från och med
den 1 jan. 1949 gäller
skogsvårdslagen av den 21 maj 1948, Svensk
författningssamling 1948 nr 237.
Vid denna lags ikraftträdande
upphävdes skogsvårdslagen av den 15
juni 1923, förordningen av den 24
juli 1903 angående förvaltningen
av städernas skogar, kungörelsen
den 20 juni 1924 med vissa
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
