Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skravelsjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1556
Skravelsjuka
Ko lidande av skravelsjuka.
och allmän avmagring.. — Den
förekommer där
nötkreaturssköt-seln är mindre intensiv, och där
djuren utfodras uteslutande med
hemmaproducerade fodermedel (hö,
halm, gröpe), medan
rotfrukter, ensilage, melass, oljekakor
och mineralfoder ej alls
användas eller åtminstone i mindre
utsträckning. — Symptomen börja
framträda under senvintern och
våren. De djur, som klara sig till
betesgången bruka som regel
relativt snart tillfriskna. Djuren börja
visa sleksotssymptom, nedsatt
foderlust och pervers aptit. Först
ratas det bättre hårdvallshöet,
därefter även ängshö och myrhö.
Mjölkproduktionen blir starkt
nedsatt. Hondjuren visa ingen brunst,
och handjuren få ofta
betäcknings-impotens. Hos högdräktiga djur
tillstöter ofta vattusot (se d. o.) i
fosterhinnan. Vid undersökning
av höprover finner man
regelbundet låg halt av fosfater och
lätt-lösliga sockerarter. Man lyckas
emellertid ej bota eller förebygga
sjukdomen enbart med tillskott av
mineralfoder. Ordnar man
emellertid en allsidig foderstat med
lättsmält saftfoder, kraftfoder,
samt melass och mineralfoder
lyckas man ofta förebygga utbrott av
sjukdomen. Vidare får man gott
resultat genom tillskott av en liten
giva prima vallhö från en trakt,
där skravelsjuka ej förekommer.
Detta är även bästa och ofta enda
möjligheten att bota de redan
angripna djuren. — Skravelsjukan
förebygges rationellast genom
fosfatgödsling av slåtter- och
betesvallar. Det hö, som sålunda
produ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
