Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skravelsjuka - Skritt - Skruvväxel - Skräppa - Skräppesyra - Skuggmorell - Skuggning - Skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skritt — Skulle
1557
ceras blir rikare på fosfater,
lätt-lösliga sockerarter och vitaminer.
Tack vare en omfattande
upplysningsverksamhet under de senaste
10 åren har skravelsjukans
utbredning minskat avsevärt. Hfld.
Skritt, hästens långsammaste
gångart.
Skruvväxel eller snäckväxel består
av ett skruvhjul och en cylindrisk
skruv med enkel eller dubbel gänga
lagrad i båda ändar, så att den ej
kan förskjuta sig. Skruvhjulet
eller snäckhjulet har i regel
konkava kuggar. Skruvväxelns axlar
arbeta vinkelrätt mot varandra.
Skruvväxlar användas bl. a. i
lyftverktyg, där skruven tillverkas
med liten stigning, för att växeln
skall bli självhämmande och lasten
ej förmå vrida skruven runt.
Skruvväxlar användas inom flera
områden för kraftöverföring, t. ex.
i transmissionen på traktorer.
Verkningsgraden hos skruvväxlar
är jämförelsevis låg. T. L-m.
Skräppa kallas de mera storvuxna
arterna av släktet Rumex, se Syra.
Skräppesyra, se Syra.
Skuggmorell, se Körsbär.
Skuggning ifrågakommer
beträffande drivbänkar och växthus för att
skydda där odlade växter mot allt
för stark sol. Skuggning sker
genom att krit- eller lervatten
sprutas på glaset eller genom att detta
senare täckes med glesa vass- eller
jutemattor. Kritskuggan får ofta
sitta kvar på vissa växthus över
hela sommaren, men mattorna
påläggas endast vid solsken. Det är
understundom nödvändigt att
skugga även nyplanterade plantor
på kalljord, varvid lövbärande
grenar, mattor eller dylikt användas.
I större odlingar placeras ofta
plantorna först i s. k. ”skugghus”,
vilka upptill äro försedda med
trä
ribbor, som hindra solstrålarnas
inträngande. KIK.
Skulle eller gälle. Över stallarna för
hästar och nötkreatur är det
vanligt att skulle ordnas som
förvaringsplats för hö och halm. För
arbete i stallarna är detta
förmånligt. En av nackdelarna hos
skullen är att inbärgningen blir
mera arbetskrävande än vid
foderlada i samma plan som stallet. En
annan nackdel är att bjälklaget
över stallet måste göras kraftigt
för att kunna bära de stora
mängder foder som skall förvaras där.
Detta fördyrar byggnaden i så hög
grad att man i vissa fall ansett det
billigare att slopa skullen och i
stället bygga foderlada. Arbetet
med transport av foder i samband
med utfodringen ökas dock
väsentligt härvid. Där skulle bygges bör
den göras så stor att den minst
rymmer vinterbehovet av hö, samt
helst också foder- och ströhalm.
Körbanor böra numera icke
förekomma på skullen då de taga
alltför mycken plats i anspråk.
Takkonstruktionen bör även där hiss
icke användes göras så fri som
möjligt ty därigenom underlättas
allt arbete på skullen. I en del
nyare ekonomibyggnader har skullen
utvidgats så mycket att den fått
lämna plats även för
rotfrukts-rum, tröskplats och
lagringsutrymme för otröskad säd. Att placera
rotfrukterna på skullen är
säkerligen lämpligt då utfodringen
härigenom kan underlättas i hög grad.
Däremot är det nog ganska
tvivelaktigt om det är klokt att placera
tröskverket så högt upp. Det blir
onödigt kostsamt att uppe på ett
bjälklag ordna fundament för
tröskverket. Vid borttransport av
kärna och halm från verket blir
det nödvändigt att använda
kraftmaskiner var tröskverket än place-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
