Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skulle - Skummjölk - Skumning - Skumplog - Skumplöjning - Skumsåll - Skurups lantmannaskola - Skvallerkål - Skvattram - Skyddsäd - Skygghet - Skygglapp - Skyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1558
Skummjölk — Skyl
ras. Något nämnvärt förbilligande
av transporterna kan man därför
ej vänta sig genom att förlägga
tröskplatsen till skullen. Rbg.
Skummjölk som erhålles vid
separering innehåller blott 0,03—0,05 %
fett. Vid handskumning blir den
betydligt fettrikare och får
därigenom ett högre fodervärde än den
numera vanliga, separerade
mjölken (se Mejeriavfall).
Skumning, se Grädde och Separator.
Skumplog, se Plog.
Skumplöjning, se Plöjning.
Skumsall, se Tröskverk.
Skurups lantmannaskola i Skåne är
belägen strax invid Skurups
köping på järnvägslinjen Malmö—
Ystad. Adress, Skurup. Vid skolan
ordnas vanlig vinterkurs samt
fortsättningskurs (se
Lantmannaskola). Skol jordbruket omfattar ca 30
ha åker. En mångsidig växtodling
bedrives med bl. a. sockerbetor,
ol-jeväxter och köksväxter.
Skvallerkål, se Kirskål.
Skvattram eller getpors (Ledum
palustre) av ljungväxternas familj
(Ericaceæ) är en buske med
smala, läderartade blad och vita
blommor i toppställda flockar.
Unga grenar och bladens undersida
äro klädda av ett brunt ludd. Den
förekommer allmänt på mossar och
i fuktig skog i östra Sverige från
Skåne till Lappland men är
sällsynt i landets västra delar.
Skvattram har en stark och sövande doft
och skys av de flesta djur. Den
användes förr som ölkrydda och
är sedan gammalt medicinalväxt.
D. L.
Skyddsäd. Vallväxter, som klöver,
lu-zern och gräs, sås som regel i en
stråsädesgröda. Avsikten härmed
är tvåfaldig. Dels är det
nödvändigt, att de unga vallväxtplantorna
under insåningsåret skyddas för
uttorkning genom starka vindar
eller starkt solsken samt från
konkurrens med ogräsen och dels
skulle det vara slöseri med jordarealen
att ej utnyttja den för en
avkastande gröda det år vallen sås in.
Skyddsäden måste emellertid
väljas med omsorg. Den får inte
utvecklas till ett så tätt bestånd, att
den alltför kraftigt beskuggar
marken och förhindrar vallväxternas
utveckling och den får ej bilda
liggsäd. Dessutom bör den vara
tidig, så att vallväxterna efter
skörden av skyddsäden under hösten
få tillfälle att växa före vinterns
inträde. Det är också vid sådd av
skyddsäd nödvändigt att tänka på
att den inte sås för tjockt. —
Tidigare såddes vallväxterna ofta i
höstsäd. Särskilt vetet är en dålig
skyddsäd, därför att det bildar ett
tätt bestånd, som starkt beskuggar
marken. Numera sås vallen oftast
i vårsäd, varvid kornet anses
särskilt lämpligt på grund av sitt
glesa växtsätt. Havren bildar ett tätt
bestånd och även vårvetet ger ett
tätare bestånd än kornet.
Balj-växtblandsäd väljes ibland för
Norrland, men det är då
nödvändigt att den skördas tidigt som
grönfoder. Eljest bildar den lätt
liggsäd och förhindrar
vallväxternas utveckling. Baljväxtblandsäd
till mogen skörd lämpar sig ej till
skyddsäd eftersom den lägger sig.
Skyddsäd bör ej erhålla kväve eller
i varje fall tillföras endast en
måttlig giva därav. Ew. Å.
Skygghet, se Ovanor hos hästar.
Skygglapp användes till hästar, som
skygga. Skygglapparna bestå
vanligen av på kant stående och vid
betslets sidostycken fästade
läder-eller celluloidskivor, som skola
skärma av synen åt sidorna (se
Ovanor hos hästar). Dhl.
Skyl, se Bärgningsmetoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
