Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skönhetsöga - Skörbjugg - Skördeapparat - Skördeenhet - Skördegarn - Skördemaskiner - Skördetröska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skönhetsöga — Skördetröska
1561
Skönhetsöga, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
Skörbjugg, se C-vitamin.
Skördeapparat, se Slåttermaskiner.
Skördeenhet användes främst vid
statistiska arbeten som en
sammanfattande enhet för alla jordbrukets
växtprodukter. En skördeenhet är
i stort sett detsamma som en
skandinavisk foderenhet. (Se
Foderenhet.) Avkastningen i
skördeenhe-heter per ha i genomsnitt för hela
gården ger en viss upplysning om
gårdens bördighet.
Skördegarn. Skördegarn tillverkas av
sisalfiber eller av en blandning av
sisal- och manillafibrer.
Råmaterialet måste således importeras,
och vid avspärrning har man
därför övergått till att tillverka
skördegarn av papper.
Sisalskördegar-net är entrådigt. Det innehåller
vanligen 340—360 m pr kg.
Draghållfastheten är vanligen 40—60
kg och töjningen 2,3 å 3,5 %.
Pap-persskördegarnet är tvinnat av två,
tre eller fyra garnparter, men det
kan också tillverkas entrådigt. Av
det tvinnade garnet är det
tretrå-diga vanligast.
Pappersskördegar-net har lägre draghållfasthet än
sisalskördegarn, beroende på att
papperets fibrer äro kortare än
sisalfibrerna. Vanligen är
draghållfastheten 22—26 kg, alltså blott
hälften av sisalskördegarnets.
Detta gör att pappersskördegarnet
fordrar noggrannare inställning av
knytapparaten (se Självbindare)
än sisalskördegarn. Pappersgarnet
innehåller vanligen 280—320 m pr
kg. Töjningen är hos tvinnat garn
ganska stor eller 10—12 %.
Vanligt skördegarn kan i allmänhet
också användas i halmpressar.
Särskilt för halmpressar tillverkat
garn finnes dock. Detta garn
skiljer sig från vanligt skördegarn
därigenom att det är grövre och
har större draghållfasthet. Det
innehåller därför ca 100 m mindre
garn pr kg än skördegarnet. H. L.
Skördemaskiner, se Självavläggare,
Självbindare och Skördetröska.
Skördetröska kan användas för
samtidig skörd och tröskning av all
slags stråsäd och för en del
fröslag. Den skördetröskkonstruktion,
som mest användes i Sverige är den
raka typen med skärapparat,
cylinder och rensverk i rak linje. Även
vinkelbyggda tröskor förekomma,
där skärapparaten är placerad vid
sidan av verket. Den raka tröskan
har lika eller nära lika stor
cylinderlängd som skärvidd. Utöver
dessa båda typer, vilka drivas med
traktor, finnes en tredje typ, den
s. k. självgående skördetröskan.
Denna har inbyggd motor som
både driver och transporterar
tröskan. Den har flera körhastigheter
avpassade för grödor med olika
hektarskördar. Skärvidden är
avsevärt större än cylinderlängden.
Genom att skärapparaten placerats
framför tröskan kan denna köras
runt fälten utan att kringskärning
behöver utföras. — Traktordrivna
skördetröskor drivas antingen
direkt genom kraftöverföring från
den bogserande traktorns
kraftuttag eller också med särskild
hjälpmotor på tröskan, då traktorn
endast bogserar tröskan utan att
driva dess arbetande delar. Största
fördelen med hjälpmotor är att
tröskan kan bogseras av en
jämförelsevis liten traktor med omkring
20 hk motoreffekt. Vid direktdrift
användes traktormotorn både för
drivning och transport av tröskan.
För direktdrivning av en 6 fot
skördetröska erfordras en 34—40
hk traktor. En 5 fot tröska kräver
en 30—35 hk traktor och för
direktdrift av en 4 fot tröska
erfordras en traktor med omkring 25 hk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
