Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slana - Sleke - Sleksot - Slemhinna - Slemmiga medel - Slemmögel - Slidsjuka - Slinger - Slingerväxter - Sliper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1574
Sleke — Sliper
eller mera. Toppdiametern brukar
vara 2 och 2y2 engelska tum. Runt
mintimmer är ett sortiment, som
beträffande dimensionerna
överensstämmer med sianorna och
därför ofta går under detta namn.
Kvalitetsfordringarna äro dock i
detta fall väsentligt lägre, vartill
kommer att detta sortiment skall
barkas. Användning och priser för
mintimmer äro ungefär lika som
för gruvstolpar, dit sortimentet
närmast hör. O. E.
Sleke. Enligt gammalt bruk
användes detta namn för en blandning
av koksalt, enbär, tjära m. m.,
som man gav husdjuren att slicka
på. Förekommer numera sällan.
S. N-t.
Sleksot, symptom vid flera
bristsjukdomar hos nötkreatur, yttrande sig
i att de slicka på stallinredning,
sig själva, skötarens kläder och
händer m. m. Orsakas vanligen av
mineralbrist (se Bristsjukdomar).
Hfld.
Slemhinna. Vid alla kroppsöppningar
övergår huden i en tunn, mera
ömtålig hinna, vilken utkläder alla
håligheter och kanaler i kroppen,
som stå i förbindelse med
yttervärlden (mag- och tarmkanal,
andnings-, urin- och könsorgan).
Slemhinnan hålles ständigt fuktig
genom avsöndring av en slemmig
vätska (därav namnet). Hfld.
Slemmiga medel. I veterinärmedicinen
är linfröslem viktigast av de
slemmiga medlen. Vid mag- och
tarminflammationer är ingivning av
stora mängder linfröslem till god
nytta. Beredes genom kokning av
1 kg linfrö och 20—25 1 vatten.
— Linfröslem är bra att tappa in
i livmodern vid förlossningar med
trånga och torra fosterväggar för
att göra dessa hala. För detta
ändamål bör dock 1 kg linfrö
användas till 10 1 vatten. Hfld.
Slemmögel, se Fusarium.
Slidsjuka kallas en sjukdomsyttring
hos huvudsakligen vete, vilken
består i att stråleden förkortas,
särskilt den översta, varigenom axet
blir sittande helt eller delvis inom
den uppsvällda bladslidan. Denna
blir oftast blårött anlupen och får
en gråaktig, Vaxartad beläggning.
Slidsjukan har ansetts vara
förorsakad av dvärgstrit (se d. o.), men
det synes av» nyare erfarenheter
som om den skulle kunna bero även
på andra orsaker. Th. Lfs.
Slinger, ett hjärn- och
ryggmärgs-lidande hos häst med vinglig gång
som mest framträdande symptom.
Orsaken kan vara mångfaldig
(förgiftning, inflammation i hjärn- och
ryggmärgshinnor, svulster,
nack-fistel m. m.). Hfld.
Slingerväxter ha en svag stam och
hålla sig upprätta genom att
spi-ralformigt slingra sig omkring
närbelägna föremål. Vid slingrandet
kan stamspetsen röra sig medsols
(högerslingrande) eller motsols
(vänsterslingrande) men med få
undantag slingrar sig varje art
alltid åt ett bestämt håll.
Högerslingrande äro bl. a. humle och
åkerbinda, vänsterslingrande störböna
och vindaarterna (se
Klätter-växter). D.L.
Sliper, i flertal sliprar eller slipers,
användes som underlag och fäste
för rälsen vid byggande av
järnvägar. Sliprarna sågas i allmänhet ur
slipersämnen av 2,7 m längd och
minst 22 cm toppdiameter så att
de erhålla två parallella plana ytor,
med en tjocklek mellan dessa av
16 cm. Längre och kortare sliprar
förekomma även. Vanligast bland
dessa är 2,5 m längd.
Smalspå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
