- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1575

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sliper - Slipsten - Slipved - Slog - Slunga - Slutenhet - Slutfåra - Slyskog - Slån

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Slipsten — Slån

riga järnvägar av olika bredd ha
varierande fordringar på
dimensionerna. — Slipersämnena uttagas
i regel av furu. Härvid föredrages
kärnfull sådan och prissättningen
varierar i regel med kärnans
diameter.

Slipersämnen skola vara fria
från blåytor, stockblånad, röta,
rötkvistar, maskhål, större
sprickor, samt andra på
hållfastheten inverkande fel.

Skall sliprarna impregneras, vilket
sker i viss utsträckning, får ej
någon lagringsblånad förekomma.
Avsevärda krökar i en led tillåtas,
likaså kvistighet i stor utsträckning
i slipersämnen därest kvistarna äro
friska. Detta gör att sortimentet är
ett utomordentligt gott komplement
till timmer och möjliggör
tillvaratagande av stamdelar, som på
grund av sistnämnda fel annars
svårligen skulle kunna fullt
utnyttjas. Priset ligger i allmänhet något
under timmerpriset för
motsvarande dimensioner, men stiger vissa år
med ökad efterfrågan icke
oväsentligt över detta. Slipers bilas (se
Bilning) ibland i stället för att
sågas. — Lärk, ek och bok
komma ibland till användning för
sliperstillverkning. Lärken, som i
många avseenden skulle passa
utmärkt, ger på grund av sitt spröda
virke dåligt fäste för rälsspiken
och användes därför numera
mindre allmänt. Ek och bok ge i
regel bättre valuta i andra former,
men skulle annars vara mycket
användbara, boken dock först
efter impregnering. O. E.

Slipsten. För vanlig slipning av
verktyg användas i regel
slipstenar av naturlig sandsten.
Sådana tillverkas i Sverige bl. a. på

Gotland och Visingsö, i Dalarna
m. fl. ställen. För finbearbetning
av eggar och borttagande av råegg
användas brynstenar som i Sverige
(i Dalarna) tillverkas av
lerskif-fer. För grövre slipning i
mekaniska verkstäder användas
smärgel-skivor som arbeta med stor
hastighet. Smärgelskivorna äro
tillverkade på konstgjord väg av ett hårt
ämne, smärgel, samt lämpligt
bindemedel.

Slipved, se Pappersved.

Slog, benämning på Äng, se d. o.
Slunga, se Spade.

Slutenhet. Med slutenhet menar man
tätheten hos ett skogsbestånd.
Kronslutenhet råder då trädens
kronor kunna beröra varandra på
olika sidor. Fullslutenhet råder då
träden kunna fullt utnyttja hela
markytan. Är slutenheten större, så
trängsel råder, talar man om
överslutenhet. Råder icke fullslutenhet
brukar man uttrycka slutenheten
i tiondelar, så att om 1,0 är
fullslutenhet, 0,9, 0,8, 0,7 osv.
betecknar lägre grader. På samma sätt
betecknar 1,1, 1,2 osv. olika grader
av överslutenhet. Under 0,3 brukar
man anse som kalmark. A. P.

Slutfåra, se Plöjning och Vårbruk.

Slyskog. Benämning på ung, tät skog
av löv, vanligen björk, där de olika
plantorna stå mycket tätt och som
en följd av trängseln ha gängliga,
smala stammar. Genom i början
försiktiga, sedan kraftigare
gallrings-ingrepp kan slyskogen bringas att
utveckla sig till goda bestånd. I
rätt stor utsträckning ger man
ordet slyskog betydelsen av tät, ung
skräpskog. Även för denna gäller
dock att den genom lämpliga
åtgärder ofta kan ledas mot en
ändamålsenlig utveckning. A. P.

Slån (Prunus spinosa) taggig buske
med vita blommor och knappt
körs-bärsstora, mörkblåa bär. Har viss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free