Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sminkrot - Smittrening - Smittsam blodbrist - Smittsam kastning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1584
Smittrening — Smittsam kastning
växten dess namn. Fröna gro höst
eller vår, varför sminkroten
förekommer såväl i höstsäd som i
vårsådda grödor. Den förekommer
framförallt inom de östra
landskapen från Kalmar-kusten upp till
Uppland. Bästa bekämpningsmedel
i sädesfält är besprutning med
hormonderivat, 2,4—D eller metoxon.
A.Å.
Smittrening, desinfektion. Då en
smittsam sjukdom uppträtt i en
stallbyggnad och de angripna
djuren avlägsnats, måste smittrening
ske för att förhindra nytt
uppblossande av sjukdomen. I ett
krea-tursstall bör minst en gång årligen
noggrann smittrening företagas.
Sker bäst under
sommarmånaderna, då stallet får vara tomt. All
trasig inredning avlägsnas. Efter
noggrann mekanisk rengöring
översköljes golv och nedre delarna
av väggarna med 1 %-ig natronlut
(1 kg löst i 100 1 vatten). Denna
lösning är mycket frätande (akta
händer, kläder och skodon!). Efter
ett dygn spolas golv och väggar
med stora mängder vatten och
skrubbas rena med rotborstar på
långa skaft. Denna rengöring är A
och O vid all smittrening. Även de
kraftigaste bakteriedödande medel
komma ej åt bakterier, som ligga
skyddade av intorkad gödsel o. dyl.
Stallet luftas. Helst tagas alla
fönster ut, så att solstrålarna få fritt
tillträde. De verka kraftigt
bakteriedödande. En besprutning av tak,
väggar och golv med 0,3 %
klo-raminlösning (3 kg på 1.000 1
vatten) bör göras därefter. På
sensommaren eller hösten besprutas
tak och väggar med kalkmjölk (1
del kalk på 20 delar vatten).
Vattenkopparna fyllas med 3 %-ig
sodalut, som får stå kvar 1—2
dagar. Därefter spolas hela
rörsystemet med rikliga mängder vatten
och fylles med 0,3 %-ig
kloramin-lösning, som får stå 1—2 dagar,
varefter ny spolning med vatten
sker. Allt foder avlägsnas från
skullen, och de delar av densamma,
där skötaren gått, skall rengöras
(dock ej med natronlut) och
besprutas med kloraminlösning. All
gödsel utköres och komposteras.
Gödselstaden spolas och kalkas.
Hfld.
Smittsam blodbrist, se Infektiös
anämi.
Smittsam kastning är en genom
smitta orsakad abort (se d. o.). De hos
sto vanligaste infektionerna med
denna följd äro virus, paratyfus
och streptokocker, hos nötkreatur
Bangs abortbacill, spiriller och
Bacillus pyogenes, hos svin
röd-sjukebaciller. — Då man i
dagligt tal nämner smittsam
kastning, avser man dock vanligen den
av Bangs abortbacill orsakade
kastningen hos nötkreatur. Den är
också den mest förlustbringande.
— Smittan inkommer i en
besättning vanligen genom inköp av ett
smittförande djur. Framför allt
just då detta kalvar eller kastar
sprides smittan genom fostervatten
och mjölk till övriga djur. Inom
relativt kort tid kommer flertalet
djur i besättningen att kasta.
Vanligen inträffar kastningen i 6:e—
8:e dräktighetsmånaden. Flertalet
djur inom besättningen kastar blott
en gång, 20 % två gånger och blott
enstaka 3 gånger. Därefter bli de
immuna och ”gå tiden ut”, men
trots detta bära de på smittan och
sprida den i samband med
förlossningen särskilt med fostervattnet
och mjölken.
Ett infekterat djurs till synes
fullt normala förlossning är
ur smittspridning ssynpunkt
lika farlig som en abort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
