Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smågriscentralen - Smålandsstövare - Smällglim - Smältbarhet - Smätbarhetsförsök - Smältbarhetskoefficient - Smältost - Smältpunkt - Smäre - Smärgel - Smör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1588
Smålandsstövare — Smör
dessa sjukdomars bekämpande. För
arbetets utförande anställa de ovan
nämnda organisationerna
veterinärer för de anslutna besättningarnas
kontroll. De anslutna
besättningarna erlägga avgifter till
organisationerna dels i form av
anslutningsavgift, dels som avgift pr sugga
inom besättningen.
Slakteriföreningen betalar för friska grisar
överpris vid försäljningen från de
anslutna besättningarna.
T. Sns. G. T.
Smålandsstövare, se Hundraser.
Smällglim, se Glim.
Smältbarhet hos ett foder anges
genom smältbarhetskoefficienter (se
d. o.). Smältbarheten varierar allt
efter fodrets sammansättning. Hög
halt av växttråd brukar ge lägre
smältbarhet. En mycket stor
foder-giva smältes i regel sämre än en
normal giva. Fodrets proteinhalt
inverkar även; vid onormalt låg
halt därav smältes fodret sämre
än vid normal halt. Även andra
förhållanden kunna inverka.
8. N-t.
Smältbarhetsförsök utföres med olika
slag av djur — de större
husdjuren såväl som med laboratoriedjur
(råttor m. fl.) — och människor.
Fett ...........................
Vatten .........................
Äggviteämnen ...................
Mjölksocker och mjölksyra
Mjölksalter och koksalt .
Vid försöken bestämmes fodrets
eller födans
smältbarhetskoeffici-ent (se d. o.). 8. N-t.
Smältbarhetsekoefficient anger hur
stor viktprocent av ett fodermedels
torrsubstans, organiska substans
eller olika näringsämnen (protein,
fett m. m.), som från
fodersmält-ningsapparaten uppsuges i blodet.
8. Nt.
Smältost erhålles genom
söndermal-ning av mognande eller mogen ost
och smältning av den malda
massan vid något över 60—80° under
inblandning av parakaseinlösande
salter, såsom mono- och
dinatri-umfosfat eller natriumcitrat. Man
får på så sätt en homogen och
smidig ostmassa med tät textur och
utan ytskorpa. Även av partiellt
felaktiga ostar, som ej kunna
saluföras, kunna de felfria delarna
tillgodogöras genom
smältostbered-ning. De olika ostslagens speciella
smakkaraktär bibehålies dock ej
alltid fullt oförändrad genom denna
behandling. C. B-l.
Smältpunkt, se Värme.
Smäre är ett annat namn på luzern
(se d. o.).
Smärgel, se Korund.
Smör. Huvudmassan i smöret utgöres
av mjölkfett (se Mjölk), därnäst
kommer vatten samt slutligen
smärre mängder av andra, i
mjölken ingående beståndsdelar. Bland
dessa äro de fettlösliga A- och
D-vitaminerna, samt lecitinet, vilka
alla medfölja mjölkfettet, av
mycket stor fysiologisk betydelse. —
Smörets sammansättning är i stort
sett följande:
...... 82,5 % ( 81—85 )
...... 15,5 % ( 12—16 )
............0,6 % (0,2—1,0)
....................................0,4 % (0,2—0,5)
.................. 1,0 % (0,5—2,0)
Högsta tillåtna vattenhalt är
enligt lag 16 %. — De anförda
talen gälla syrat och saltat smör,
vilket utgör den vida övervägande
mängden av allt salufört smör. —
Smör av god beskaffenhet skall
vara rensmakande, ha god smörarom
samt, i fråga om syrat smör, ha
framträdande syrad smak.
Konsistensen skall vara fast och smidig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
