Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smörprovningar - Smörsyrebakterier - Smörsyrejäsning - Smörundersökningar - Snara - Snarreva - Snes - Snesland - Sniglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smörsyrebakterier — Sniglar
1593
till minst 80°. Runmärke åsättes
dels en av drittelns stäver, dels
smörpapperet. Speciella
hållbar-hetsprovningar anordnas minst 5
gånger årligen, varvid
smörbedömningen sker ca 21 dagar efter
tillverkningen. — Rörande
kvalitetskontroll genom svenska
smörprovningarna på messmör m. m. se
Mesost. Även kontrollen av ost
åligger numera Svenska
smörprovningarna. C. B-l.
Smörsyrebakterier förekomma talrikt
i jord och spela jämte
azotobacter-arterna (se Azotobacter), en
viktig roll i naturens
kvävehushållning genom sin förmåga att binda
atmosfäriskt kväve och sålunda
tillföra jorden detta. I olikhet mot
azotobacter trivas
smörsyrebakte-rierna även i sura jordar och äro,
oaktat deras
kvävebindningsför-måga är mindre än dennas,
nämligen 3—7 mg kväve per gram
förjäst socker, genom sin förekomst i
alla jordar sannolikt av större
betydelse än azotobacter. —
Smör-syrebakterierna äro sporbildande,
strängt anaeroba stavar. De
förjäsa kolhydrat, mjölksyrade salter
och glycerin under bildning av
smörsyra jämte ättiksyra, etyl- och
butylalkohol samt koldioxid och
vätgas. Deras verksamhet i den
ge-nomluftade åkerjorden möjliggöres
genom närvaron av starkt aeroba
bakteriearter, som energiskt
konsumera luftsyre och därigenom
skydda smörsyrebakterierna för
detta. — I mjölk, dit
smörsyrebakterierna inkomma genom fodret
från jorden, utveckla de sig i
allmänhet ej, men en viss art, som
förjäser mjölksyrad kalk, kan
ibland framkalla abnorm jäsning
i ost. C. B-l.
Smörsyrejäsning, se Smörsyrebakte-
rier.
Smörundersökningar. De
undersökningar, som förekomma i den
dagliga mejeridriften, gälla
bestämning av smörets vattenhalt och
salthalt. — Bestämning av
vattenhalten sker på en olikarmad
balansvåg, s. k. vattenhaltsvåg,
försedd med en tarerad
indunstnings-skål och omröringsstav. 8 g smör
inväges i skålen och upphettas
över en liten spritlåga under
om-röring, tills skumningen upphör.
Minskningen i vikt utgöres av det
bortkokade vattnet. — För
bestämning av salthalten upphettas
en avvägd mängd, 5—10 g smör,
vartill satts 50—100 cm3
destillerat vatten, till nära kokning. Den
varma blandningen titreras med
tiondelsnormal silvernitratlösning
och kaliumkromat som indikator
till rödbrun färg. 1 cm3
tiondelsnormal silvernitratlösning
motsvarar 0,00585 g klornatrium. C. B-l.
Snara, vanligen av mjuk
mässingstråd, utsättes för fångst av ripa,
skogsfågel, hare m. m. Tillåten
endast inom skyddsskogsområdet i
Jämtlands län och ovan
odlings-gränsen i Lappland.
Snarreva är ett annat namn på
näs-selsnärja; se Snärja.
Snes, annat namn för krake. Se
Bärg-ningsmetoder.
Snesland, gammalt ytmått för åker.
Se tabell i slutet av sista bandet.
Sniglar, lungsnäckor med långsträckt,
starkt slemmig kropp, som saknar
synligt skal. Främre delen av
kroppen täckes av den långsträckta
manteln, som hos vissa arter
innehåller en kalkskiva eller spridda
kalkkorn. Framtill bära de två par
indragbara spröt, av vilka de
främre äro känsel- och möjligen
även luktorgan, medan de bakre
t övre) på sin spets uppbära
ögonen. Munhålan är försedd med
muskulös tunga, på vars yta sit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
