- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1599

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sojaböna - Sojakakor - Sojaolja - Solanin - Solanum - Solbrand - Solidago - Solros

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sojakakor — Solros

1599

omkring 20 %, i svenskodlade
omkring 15 (12—20) %.
Äggvitehal-ten utgör 35—50 %. För soja
lämpligaste betingelserna finnas i
vårt land på Öland och
angränsande delar av fastlandet samt i
kusttrakterna av Skåne och Blekinge
samt på Gotland.

Alla slag av lätta jordar passa
sojan, däremot ej lerjord eller
starkt kvävehaltig jord.

Växtens utveckling gynnas av
fosfat och kali, medan däremot ej
någon kvävegödsling erfordras.
Sojan sås i radep med 35—40 cm
radavstånd och en utsädesmängd
alltefter fröstorlek om 40—75 kg/ha.
Mognaden infaller under senare
hälften av september, och skörden
företas med självbindare eller
slåt-termaskin. Fröavkastningen
uppgår hos de utländska sorterna vid
odling i vårt land till endast 500—
1.000 kg/ha, men torde hos de nya,
förädlade sorterna kunna beräknas
till 1.000—1.500 kg/ha. — Soja
användes även som beteckning på en
sås, som av kineserna beredes
genom kokning av sojabönor och
jäsning av bönorna tillsammans med
vetemjöl, kryddor och vissa andra
ingredienser. Jäsningen utsträckes
under lång tid, 10 månader till 5
år (ju längre tid desto finare
resultat), och av massan pressas
därefter en brun, tjockflytande
vätska, som under namn av soja
(egentligen ”shoya”) säljes i
handeln för användning vid
såsberedning G. A-n.

Sojakakor och sojamjöl, se
Oljeka-kor.

Sojaolja, ur sojabönan utvunnet fett,
vilket bl. a. användes vid
margarinframställning.

Solanin, i solanum-arter, bl. a.
potatis, ingående alkaloid. Solanin är

ett protoplasmagift som snabbt
angriper blodkropparna,
utsönd-ringsorganen och tarmslemhinnan.
Solanin förekommer särskilt
rikligt i ljusa potatisgroddar och
dåligt lagrad potatis. Det i
potatisknölarna förefintliga solaninet
urlakas vid kokning. F.

Solanum är det latinska namnet på
potatissläktet. Till detta, som har
representanter över hela världen,
flertalet dock i Sydamerika, hör
omkring 1.700 arter: örter, träd
och buskar. Av våra kulturväxter
räknas hit utom potatisen (S.
tuber osum) även tomaten (S.
lyco-persicum); den senare föres dock
ibland till ett eget släkte,
(Lyco-persicum). Några solanum-arter
odlas som prydnadsväxter inomhus
och i trädgårdar. Som vilda
förekomma hos oss besksöta (S.
dulca-mara) och nattskatta (S. nigrum)
(se dessa ord). D.L.

Solbrand, barkbrand, uppstår i
allmänhet genom upphettning av
barken, som torkar och spricker
sönder. Den är vanlig hos trädslag
med tunn bark och uppstår
framförallt på träd, som plötsligt
friställas mot söder och väster, där
solstrålarna verka kraftigast. Av
våra skogsträd är granen mest
känslig. Barkbrand kan även
förorsakas av starka
temperaturväxlingar vintertid. Detta gäller
framförallt yngre fruktträd samt bok
och avenbok. O. E.

Solidago är ett släkte i de
korgblom-striga växternas familj
(Composi-tæ). Dit hör gullris (se
Blomsterodling, Perenna blomsterväxter).

D. L.

Solros (Helianthus annuus) tillhör de
korgblomstrigas familj
(Compo-sitce), och odlas såsom oljeväxt,
foderväxt och prydnadsväxt.
Solrosen härstammar från Amerika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free