Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sorkar - Sort - Sort- och stamäkthet - Sorterare - Sortering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1602
Sort — Sortering
djur, vilka leva i gångar i marken.
På grund härav äro de allmännare
på lösare jordar, såsom
mossjordar. Vår största art, vattensorken,
ofta benämnd ”jord”- eller
”mull-sork”, blir 15—20 cm lång och har
en decimeterlång svans samt är till
färgen mörkbrun till svart. Denna
art, vilken är allmännast i
närheten av vatten, gräver mycket
vidlyftiga gångsystem, vilka
utmärkas av här och där uppkastade
jordhögar. För den skull förväxlas
den ofta med mullvaden. Den
betydligt allmännare åkersorken blir
endast 10—12 cm lång och har en
3—4 cm lång svans. Den håller
företrädesvis till på gräsmarker och
fleråriga vallar men förekommer
även i trädgårdar och plantskolor,
där den ofta anställer betydande
skador genom att under snörika
vintrar gnaga av barken på unga
träd. Genom att skaffa undan snön
omkring träden, så att marken
tjä-lar, kan dylik skadegörelse
undvikas. Sorkarna bekämpas dels
genom utläggning av förgiftade
beten i gångarna, genom fångst med
sorkfällor, vilka placeras i de
bebodda gångarna samt medelst
giftiga gaser, t. ex.
förbränningsgaserna från en bilmotor eller
karbidgas som ledes ned i
gångsystemen. B. T.
Sort. Av varje kulturväxtart
förekomma olika s. k. sorter. Var och
en av dessa utgör en särskild form
eller typ (biotyp, se Art) eller
består av flera varandra relativt
närstående former (biotyper). Mellan
de olika sorterna förekomma
större eller mindre skillnader
beträffande praktiskt viktiga ärftliga
egenskaper, såsom
avkastningsförmåga, stråstyrka, tidighet,
motståndskraft mot sjukdomar,
kvalitetsegenskaper osv. Även
beträffande typ och enskilda yttre
egen
skaper, såsom växtsätt, färg,
be-håring, borstighet, höjd osv.
förekomma mer eller mindre tydliga
skillnader mellan sorterna.
Sorterna kunna ha uppkommit ur ett
mångformigt utgångsmaterial
genom naturligt urval vid upprepad
odling inom en trakt. På så sätt
bildade sorter, lantsorter, skilja sig
alltefter utgångsmaterial och
od-lingsförhållanden, t. ex. Uppländskt
lantvete, Dalavårvete, Jämtlands
gråärt. Flertalet nu odlade sorter
utgöra resultat av växtförädling
(se d. o.) — förädlade sorter, t. ex.
Segerhavre, Standardvete och
Diamantvårvete. Växtodlingen är
numera till allra största delen
baserad på förädlade sorter, vilka äro
en för jordbruket ytterst
betydelsefull tillgång (se även Stam).
R. T.
Sort- och stamäkthet, sortrenhet.
Med sort- och stamäkthet förstås,
att utsädesvara är av uppgiven
sort, stam eller annan kulturform.
Sortrenhet kan betraktas som en
strängare grad av sortäkthet,, enär
för en dylik vara av stråsäd enligt
frökontrollens bestämmelser
endast tillåtes en inblandning av
främmande sort med 1 å 2
promille, under det att en sortäkta vara
får innehålla en dylik inblandning
av högst 3 %. Sortrenhet kan
endast fastställas i fråga om
själv-befruktande växtslag såsom
sädesslagen, dock ej råg. Ifrågavarande
förhållanden bestämmas i regel
genom kontrollodling, dock kan
sortäkthet hos korn oftast fastställas
genom laboratorieanalys. H. W-e.
Sorterare, se Tröskverk.
Sortering. Inom produktionen och
handeln har sorteringen vanligen
till syfte att skapa fram flera olika
och mer eller mindre högklassiga
kvaliteter eller också att skapa
fram större kvantiteter av mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
