Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spaljé - Spann - Spannkrok - Spannland - Spannmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1606
Spann — Spannmål
sommar. Beskärningen under
sommaren benämnes pincering. Men
även skötseln i övrigt fordrar
mycket arbete och sakkunskap. Av
körsbär odlas huvudsakligen
skuggmorell, när man önskar
spal-jéträd på nordsidan av väggar eller
murar. Även plommon och svarta
vinbär samt björnhallon och svarta
mullbär odlas understundom vid
spaljé. G. L-d.
Spann. 1. Benämning på anspänning
för flera hästar som parvis
anspän-nas efter varandra. Vid s. k.
femspann sättas emellertid tre hästar
i första och två i andra raden (se
Anspänning). — 2. Gamla
längd-samt rymdmått. Se tabell i slutet
av sista bandet.
Spannkrok, krok i främre ändan av
tistelstången, vari draget för de
främre hästarna vid körning i
spann fästes.
Spannland. Gammalt ytmått,
motsvarande 25,39 ar. Se tabell i slutet
av sista bandet.
Spannmål är en sammanfattande
benämning på den vid odlingen av
sädesslagen och vissa baljväxter
utvunna kärnskörden. Man skiljer i
huvudsak mellan brödspannmål
eller brödsäd och foderspannmål
eller fodersäd. I vårt land
användes framförallt vete och råg men i
Norrland även korn som brödsäd.
Den egentliga fodersäden utgöres
av havre, korn och blandsäd samt i
viss mån av ärter, vicker och
bönor. Smärre partier mindre väl
bärgad brödsäd användes också som
foder. I fredstid har en betydande
import av majs för
utfodringsända-mål förekommit. -—- Spannmålen
utmärker sig genom sin höga halt
av kolhydrater. Ärter och vicker
ha också en betydande äggvitehalt.
I husdjurens foderstater har
spannmålen till huvudsaklig
uppgift att åstadkomma erforderlig
koncentration hos fodret. Ärter,
vicker och bönor ha också
betydelse vid regleringen av
foderstatens äggviteinnehåll. Spannmålen
bör före utfodringen krossas eller
gröpas. — Vete och råg kan givas
till alla husdjursslagen. Vid
utfodring av svin bidraga dessa
sädesslag till att göra fläsket fast. Svin
äta ej råg så gärna, varför givan
härav till yngre svin ej bör uppgå
till mera än 25—30 % av fodret.
Till äldre gödsvin, som äro vana
vid råg, kan denna få utgöra 70—
80 % av allt fodret. Hel råg anses
vara ett lämpligt tillskottsfoder för
smågrisar. — Korn användes med
fördel till alla djurslag. Det har
god dietisk verkan och ger ett bra
fläsk. — Havre skiljer sig från
våra övriga inhemska sädesslag
genom sin tämligen höga halt av
fett och växttråd (i skalet). Den
kan användas till alla djurslag. Till
yngre svin bör havregivan ej få
utgöra mera än omkring 15 % av
dagsfodret. Äldre svin kunna utan
olägenhet tillgodogöra sig större
givor. Havren ger ett bra fläsk.
Vid utfodring till unghästar kan
havren givas hel, till svin bör den
finmalas. — Blandsäd, som består
av havre och korn, delar dessa
sädesslags egenskaper som foder.
Inblandning av baljväxter höjer
äggviteinnehållet. — Majs har
liksom havre en relativt hög fetthalt.
Gul majs är rik på karotin
(A-vitaminets modersubstans) och har
därför ett särskilt värde. Majs kan
användas till alla djurslag.
Utfodring av mjölkkor och ungnöt med
majs är dock mindre vanlig. Då
majskornen äro mycket hårda böra
de fingröpas. Om majsgivorna
överstiga 40—50 % av gödsvinens
dagsfoder föreligger risk att
fläsket blir löst. Majsen bör därför till
dessa djur kompletteras med korn
och skummjölk som upphäva de
ogynnsamma verkningarna. •—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
