Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spannmål - Spannmålsaktiebolaget, Svenska - Spannmålsfläkt - Spannmålsföreningar - Spannmålsföreningarnas samorganisation u. p. a., Svenska - Spannmålshandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spannmålsaktiebolaget, Svenska—Spannmålshandel 1607
Ärter, vicker och bönor användas
för att reglera äggvitehalten i både
hästarnas, nötkreaturens och
svinens foderstater. Ärter och bönor
ge ett fast och kornigt fläsk.
Vicker ätes ej så gärna av svin. —
De olika spannmålsslagens
sammansättning och fodervärde
framgå av fodermedelstabellen i slutet
av Band IV. Rbg.
Spannmålsaktiebolaget, Svenska,
stiftades 1935 med uppgift att handha
statens inköp av spannmål, men
har senare fått också andra
uppgifter. Aktierna ägas av staten.
Spannmålsfläkt användes framför
allt för transport av spannmål
inom byggnader (se
Transport-fläkt och Magasin).
Spannmålsföreningar, se
Lagerhusföreningar.
Spannmålsföreningarnas
samorgani-sation u. p. a., Svenska, stiftades
1931 med ändamål att åstadkomma
samarbete mellan
lagringsföre-ningar och försäljningsföreningar
för spannmål samt andra
lantmannaföreningar med liknande
syftemål. Organisationen skall också på
uppdrag av medlemmarna för
deras räkning förvara, torka och
försälja spannmål samt bedriva annan
därmed förenlig verksamhet.
Styrelsen har sitt säte i Malmö. Till
organisationen som vid försäljning
av spannmål samarbetar med
Svenska lantmännens riksförbund, voro
år 1947 anslutna 8 st.
lagerhusföreningar. Rbg.
Spannmålshandel. Tidigare sköttes
nästan hela vårt lands
spannmålshandel av enskilda köpmän,
handelsfirmor och kvarnar, men har
numera i avsevärd utsträckning
övergått till jordbrukarnas egna
organisationer. Jordbrukarnas
försäljning av spannmål vill gärna
bli mycket ojämnt fördelad över
året. Deras i allmänhet stora behov
av pengar gör att utbudet av
spannmål blir stort efter skörden
på hösten. Det stora utbudet
pressar ned priserna. Utmärkande för
en spannmålsmarknad som får
sköta sig själv är därför att prisen
under hösten äro betydligt lägre än
under åren i övrigt. I motsats till
produktionen är förbrukningen av
spannmål jämnt utbredd över året.
Förbrukarna ha ur sin egen
synpunkt ingen anledning att betala
sin spannmål eller sitt mjöl med
olika priser vid olika årstider. Det
var dessa omständigheter som
gjorde det möjligt för de
spannmålshandlare som förfogade över
lagringsutrymme att göra sig god
förtjänst på handeln. De köpte upp
spannmål till låga priser på hösten
för att sedan under året i övrigt
icke tillföra marknaden större
partier än att priset hölls väl uppe.
Härigenom kunde de som sagt göra
sig själva förtjänster. Det måste
dock erkännas att de voro till nytta
för jordbruket. Hade inga handlare
funnits som kunnat göra stora
inköp på hösten skulle prisen då till
skada för odlarna ha fallit än
mera. För jordbruket är det
naturligtvis av största betydelse att
i så hög grad som möjligt avvärja
stora prisväxlingar på spannmål
från årstid till årstid. Att prisen
ligga lägst på hösten för att sedan
efter hand måttligt stiga under
året i övrigt är dock ett både
naturligt och rättvist förhållande.
Den som ej säljer sin spannmål på
hösten får ju räkna med vissa
kostnader för magasin, skötsel och
lagringsförlust fram till tiden för
försäljningen. Dessa kostnader
måste betalas genom stegring i
priset längre fram under
skördeåret. — Under 1930-talet gjordes
stora framsteg i strävandena efter
en ur jordbrukets synpunkt bättre
ordning på spannmålsmarknaden.
Det var dels de direkta statliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
