Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spinnare - Spinn - Spinnkvalster - Spinnmalar - Spirea - Spirillus - Splint - Spolmask - Spontpålning - Sporer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1614
Spinn — Sporer
mörkt blågrå med röda vårtor och
gula sidolinjer samt utstående gula
eller bruna hårpenslar på rygg och
sidor. Båda dessa arter, vilkas
larver kunna göra betydande skada i
fruktträdgårdarna, bekämpas
enklast om man vid trädbeskärningen
avlägsnar och bränner de lätt
synliga äggsamlingarna. Annars bör
man bespruta med arsenik. Hit
höra också barrskogs- och
löv-skogsnunnan samt tallspinnaren
(se dessa ord). O. A.
Spinn, se Spinnkvalster.
Spinnkvalster, små kvalster med
rundad, kullrig kropp, vilka fått sitt
namn av att vissa arter spinna
tunna, genomskinliga vävnader
över de angripna växtdelarna. Det
i regel gulgröna vanliga
spinn-kvalstret lever på lövträd, helst
lind och alm, och uppträder ofta
i sådan mängd att träden redan på
eftersommaren avlövas och
stammar och grenar överdragas med
en sammanhängande, glänsande
gråvit hinna. Honorna övervintra
under trädens bark.
Fruktträds-spinnkvalstret, rött spinn, är ofta
mörkt rött och lever likaledes på
många slags lövträd, men tycks
föredraga äpple- och
plommonträd. Dess spinnförmåga är
obetydlig. Det övervintrar som ägg
på smågrenar och fruktsporrar;
äggen äro klotrunda, blodröda och
sitta stundom så tätt att grenarna
bli rödfläckiga. Kvalstren hålla sig
i början samlade i skottspetsarna,
men sprida sig snart. Deras
angrepp märkes lätt på att bladen bli
gråaktiga och tidigt gulnande; de
orsaka ofta även starkt kartfall.
Bekämpningen består framför allt
i vinterbesprutning med
frukt-trädskarbolineum eller
oljeemulsio-ner, men även i
sommarbesprut-ning med t. ex. svavelkalkvätska.
Krusbärskvalstret, som saknar
spinnförmåga, är brunrött, har
långa ben och tillplattad,
tvärryn-kig ryggsida. Det är ett ganska
vanligt skadedjur på
krusbärsbuskar, vilkas blad vid starka och
tidiga angrepp förkrympa, avfärgas
och fällas tillsammans med
bärkarten. Dess ägg äro röda,
klotrunda och övervintra i
grenspetsarna eller under knoppfjällen. Det
bekämpas på samma sätt som
föregående. O. A.
Spinnmalar, se Malfjärilar.
Spirea, se Prydnadsbuskar.
Spirillus, se Bakterier.
Splint, den utanför kärnan (se
Kärnved) liggande levande veden. Den
ombesörjer näringstransporten i
trädet och dess celler äro därför
ständigt fyllda med näringssafter
och vatten. På grund härav är
splinten i rått tillstånd i regel
trädets tyngsta del, men blir ofta
efter torkningen lättare än kärnan.
I motsats till denna upptar den
efter en uttorkning åter lätt
vatten. I oimpregnerat skick är
därför splinten alltid ohållbarare än
kärnan. O. E.
Spolmask, se Inälvsparasiter.
Spontpålning består av i marken
nedslagen spontad plank och avser att
hindra yt- eller grundvatten att
rinna fram. Planken drives ned en
efter en med en hejare. Nedändan
skäres av snett så att varje planka
vid nedslagningen strävar att
hållas väl in i sponten. Vid
spontpålning användes där större krav
ställas profilerat järn i stället för
plank. Rbg.
Sporer äro encelliga
förökningskrop-par, som avskiljas från
moderväxten och ge upphov till nya
individer. Sporer förekomma hos
bakterier, alger, svampar, mossor och
ormbunksväxter, vilka därför
sammanfattas under benämningen
sporväxter (kryptogamer).
Motsatsen härtill är fröväxter
(fanero-gamer), vilka föröka sig med frön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
