- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1619

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stallgödsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stallgödsel

1619

(P) pr ton men i Bergslagen
endast 0,6 kg. Inom större delen av
Norrland samt sydsvenska
höglandet uppgår halten av fosfor till
0,73 resp. 0,8 kg pr ton. —
Stallgödselns ekonomiska betydelse
behandlas vidare i artikeln
Kreaturs-löst jordbruk.

Mängden stallgödsel (med strö),
som erhålles efter ett fullvuxet
nötkreatur, uppgår till omkring
7,5 ton under en
stallfodrings-period.

Med 1949 års priser på
handelsgödselmedel representerar
stallgödseln från en nötkreatursenhet ett
sammanlagt värde av i runt tal 55
kronor. Dessa uppgifter äro värda
stor uppmärksamhet, särskilt med
hänsyn till den under senare tid
ökade tendensen att starkt minska
och ibland helt avskaffa
kreaturs-hållningen vid jordbruket. Varje
minskning med en kreatursenhet
måste nämligen betyda ett med
55 kronor årligen ökat behov av
handelsgödsel. En övergång till
kreaturslöst jordbruk från en
besättning med t. ex. 20
nötkreaturs-enheter för således bl. a. med sig
ett ökat behov av handelsgödsel
på 1.100 kronor årligen. — Som
exempel på stallgödselns innehåll

av spårämnen (mikroelement)
anföras i tabellen längst ner på sidan
några resultat av danska analyser
enligt 331. Beretn. (307 Medd.)
från Statens Forsögsvirksamhet i
plantekultur. — För att
stallgödseln skall utnyttjas på bästa sätt
bör enligt Statens Jordbruksförsöks
undersökningar stallgödseln
fördelas med hänsyn till olika grödors
näringsbehov och förmåga att
utnyttja densamma. Stallgödseln bör
därför först och främst givas till
rotfrukter och potatis, som
utnyttja denna gödsel bättre än andra
grödor.

Nya undersökningar tyda på
att vårsäd utnyttjar
stallgödseln bättre än höstsäd.

Enligt agronom Winkler (Flahult)
äro slåttervallarna tacksamma för
en övergödsling med
stallgödsel. — Förutom till
ovannämnda växtföljdsgrödor är stallgödsel
ofta av stort värde även för
betesvallar. — Stallgödseln fördelas
även med hänsyn till jordslaget.
Mest tacksam för stallgödsel är
sandjord. Men även lerjord,
särskilt den mullfattiga, bör
ihågkom-mas med stallgödsel, som verkar
strukturförbättrande. Mulljord kan
lättast undvara stallgödsel. —

Innehåll i gram av

[-Mangan-]

{+Man- gan+} Mn [-Koppar-] {+Kop- par+} Cu Bor B

Pr 20 ton fast gödsel
medeltal ............................... 949 91 73

högst................................. 2.992 257 98

lägst .................................. 593 59 58

Pr 20 ton urin
medeltal ................................ 16 5 86

högst.................................... 37 21 130

lägst .................................... 5 1 33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free