Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stam - Stamanalys - Stambok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1622
Stamanalys — Stambok
2. Inom de olika arterna av de
korsbefruktande kulturväxterna
förekomma olika stammar, t. ex.
av rotfrukter, klöver, gräs. En
stam utgöres av en grupp former
eller typer (biotyper), av vilka
flertalet äro varandra närstående.
Med hänsyn till den genomsnittliga
beskaffenheten beträffande
praktiskt betydelsefulla egenskaper
ävensom ifråga om typ och
enskilda yttre egenskaper skiljer sig en
stam mer eller mindre från annat
odlingsmaterial inom arten ifråga.
En stam kan ha uppkommit och
stabiliserats genom mångårigt
naturligt urval vid odling under
likartade betingelser (lokalstam)
eller kan vara framställd med
konst (vid växtförädling) genom
urval ur andra sorter och stammar,
av vilka stammarna då utgöra
lägre enheter. I vissa fall indelas en
kulturväxtart i olika typer, dessa i
sin tur i olika sorter, av vilka
sedan olika stammar finnas. Inom
Barrestypen av foderbetor
förekomma sålunda olika sorter, såsom
Barres Halvlång, Barres Oval,
Rödgul Barres osv. Inom var och en
av dessa sorter finnas olika
stammar, t. ex. Svalöfs Barres Halvlång
osv. En stams egenskaper kunna
snart förändras, om
odlingsbeting-elserna, t. ex. för en lokalstam,
ändras, eller om stammen icke
underkastas erforderligt fortlöpande
urval för att motverka
degenera-tion (se d. o.). För att en
rot-fruktsstam skall kunna hållas uppe
i avkastning och övriga praktiskt
viktiga egenskaper, måste sålunda
ett ständigt urval hållas igång, så
att fröodlingen kan baseras på nytt
elit-, resp, stamfrö. R .T.
Stamanalys avser att giva en bild av
ett träds utveckling och uppgöres
så att man undersöker trädets
tillväxt från märgen och ut till
barken på ett antal ur trädet tagna
tvärsektioner. Dessa erhållas på så
sätt att man sågar ut trissor eller
genom noggrann borrning med
lång borr skaffar sig
representativa borrspån. Tvärsektionerna
bruka tagas med 1 till 3 meters
mellanrum eller, vilket numera är
vanligare, på varje tiondel av
trädets längd. Genom att lägga upp
dessa tvärsektioner grafiskt och i
rätt skalläge samt sedan förbinda
respektive årsringar på de olika
sektionerna med varandra — i
allmänhet väljer man vart tionde år
— får man en god bild av
trädets utseende och dimensioner i
olika utvecklingsstadier. O. E.
Stambok är en förteckning över s. k.
stamboksförda djur av en ras.
Boken ger upplysning om varje djurs
härstamning i ett antal
generationer tillbaka. Vid införandet i
stamboken får djuret ett
stamboksnum-mer som det bibehåller hela sitt
liv. För att djuret skall kunna
stamboksföras måste det motsvara
vissa fordringar beträffande ålder,
härstamning, typ och prestationer.
Vissa stamböcker innehålla dels en
förberedande avdelning, dels en
huvudavdelning. I den förra intagas
djur som äro resultat av en eller
flera generationers genomgående
korsning (se Avelsmetoder), men
som ännu ej nått den för
beteckningen renrasighet fordrade
graden av enhetlighet i
härstamningen. I huvudavdelningen
intagas djur som förutom viss typ och
produktion också ha erforderlig
renhet i härstamningen. Vissa
stamböcker ha endast
huvudavdelning. Detta innebär att s. k.
gene-rationsdjur som kommit till efter
genomgående korsning ej kunna
tagas in. Stamboken är i detta fall
sluten. I det motsatta fallet säges
stamboken vara öppen. De svenska
stamböckerna för svin och
nötkreatur äro slutna, medan
stam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
