Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsplombering - Statsstuteri - Stattorpare - Stav - Staver - Stavhapsel - Stearin - Stearinsyra - Steklar - Steklök - Stelkramp - Sten - Stenbjörn - Stenbräcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsstuteri — Stenbräcka
1641
statsplombering av utsädespotatis,
varvid kontrollen omfattar
förkon-trollodling, fältbesiktning,
laborato-rieundersökning och
efterkontroll-odling. — Vid all statsplombering
äro såväl bevis som plomb försedda
med inregistrerat märke: kunglig
krona. H. W-e.
Statsstuteri, se Hästavel.
Stattorpare, se Statare.
Stav (en stav, flera stäver) på
lämpligt sätt tillformad bräda som
ingår i ett laggkärls vägg. Drittlar
för runmärkt smör skall ha en stav
försedd med runmärket. Så märkta
stäver erhållas endast genom
Svenska smörprovningarna (se
Smörprovningar).
Staver, i vissa landsändar använd
beteckning på gärdsgårdsstör.
Stavhapsel, se Självbindare.
Stearin utgöres i vetenskaplig kemisk
betydelse av stearinsyrans
trigly-cerid (se Fett). I teknisk mening
är stearin detsamma som
stearin-syra, t. ex. stearin i stearinljus. F.
Stearinsyra, se Fett och Stearin.
Steklar, insekter, som i sitt allmänna
utseende oftast rätt mycket erinra
om flugor men skiljas från dessa
bl. a. därigenom att de ha 2 par
väl utvecklade, vanligen glasklara
vingar samt bitande överkäkar,
medan övriga mundelar ofta äro
sugande. Äggen läggas antingen
fritt på växter eller inborrade i
dessa eller ock i insekter och
insektlarver. Larverna äro antingen
vita, fotlösa, såsom hos gadd- och
parasitsteklarna eller, såsom hos
växtsteklarna, klart färgade, oftast
gröna och utrustade med 3 par
ledade mellankroppsben samt 6—8
par vårtlika fötter på bakkroppen.
Steklarna, som i Sverige räkna
nära 5.600 arter, indelas i 4
grupper : gaddsteklar, parasitsteklar
och växtsteklar (se dessa ord)
samt guldsteklar, ett fåtal
jämförelsevis stora, praktfullt blå-,
grön-eller guldglänsande arter, som alla
parasitera på andra steklar. O. A.
Steklök, se Lök under
Köksväxt-odling.
Stelkramp (Tetanus) är en
sårinfektionssjukdom. Om
stelkramps-bakterierna, som äro anaeroba (se
Bakterier) inkomma i djupa sår
t. ex. sticksår eller i samband med
förlossning inkomma i livmodern,
kunna de utveckla sig. De bilda här
gifter, som sprida sig med nerverna
upp till hjärna och ryggmärg.
In-kubationstiden (se d. o.) är 1—3
veckor. Först sedan denna förflutit
framträda sjukdomssymptomen:
Oförmåga att öppna munnen
(”munläsa”) och att svälja, stela
rörelser och slutligen kramp. Hos
nötkreatur är särskilt
trumsjuke-symptom framträdande. Insprutas
serum samtidigt med att såret
uppkommer, kan sjukomen förebyggas.
Har denna utbrutit äro utsikterna
för tillfrisknande dåliga. Tar som
regel minst 3 veckor.
Stelkramps-bakterierna finnas i väl gödslad
jord. Hfld.
Sten, kornstorlek 20—2 cm, se
Jordarter.
Stenbjörn, vagn för körning av större
stenar. Vagnflaket som är kraftigt
byggt är upphängt under
hjulaxlarna. Vid lastning sänkes dess
bakända ned till marken för att
sedan i kättingstumpar vindas upp
till bakaxeln.
Stenbräcka, knölbräcka,
mandelblomma, (Saxifraga granulata), av
familjen stenbräckeväxter,
(Saxifra-gaceæ), är en vårblommande ört
med rosett av njurlika, naggade
blad och en 2—3 dm hög stjälk
med flera, vita, välluktande,
5-ta-liga blommor. I de nedersta
bladvecken utbildas knölformade
groddknoppar (därav namnet
knölbräcka). Stenbräckan förekommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
