Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strandkrypa - Strandråg - Strandsvingel - Stranguri - Stratifiering - Stratosfär - Strecksjuka - Strecksådd - Streptokocker - Streptokockinfektion hos spädgris - Streptokockmastit - Strimsjuka - Strimsot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1646
Strandråg — Strimsot
våra kuster. Av kreaturen betas
den gärna och den lär även kunna
användas som sallat och för
utvinning av soda. D. L.
Strandråg (Elymus arenarius) är
ett 0,5—1 m högt gräs med lång,
krypande jordstam, grova, styva
och stickande blad av blågrå färg
och ett smalt, ofta ett par dm långt
ax med grupper av småax ordnade
i två rader. Strandrågen är vanlig
på sand och klapper vid våra
kuster och förekommer även vid
sjö-och älvstränder på enstaka håll
inne i landet. Den planteras ibland
som flygsandsbindare men är i
detta hänseende underlägsen det
snarlika sandröret (se Sandrör).
De stora, stärkelserika kornen ha
— i synnerhet på Island och
Färöarna — använts i stället för säd
vid beredning av nödbröd. D. L.
Strandsvingel, se Svingel.
Stranguri, se Urinorganens
sjukdomar.
Stratifiering, se Förökning.
Stratosfär, se Luft.
Strecksjuka på potatis.
Strecksjuka kallas en av potatisens
viktigare virussjukdomar (se d. o.),
som kännetecknas av talrika små
svartbruna streck (nekroser) på
bladådrornas undersida och ofta
även små kantiga fläckar på
bladen i övrigt samt av att de
nedersta bladen knäckas invid stjälken
och bli hängande vissna.
Stjälkarna hämmas i växten och nedvissna
tidigt. Bladen bli ofta rynkiga som
vid rynksjuka (se d. o.).
Sjukdomen överföres genom bladlöss och
bekämpas som bladrullsjuka.
Th. Lfs.
Strecksådd, se Skogssådd.
Streptokocker äro mycket vanligt
förekommande bakterier. De bilda
långa, sammanhängande kedjor i
motsats till diplokockerna, som
ligga två och två. Många stammar
av streptokocker finnas. Dhl.
Streptokockinfektion hos spädgris
kan orsaka både diarré och
lunginflammation (se
Spädgrissjukdomar). Hfld.
Streptokoekmastit, se
Juverinflammation.
Strimsjuka, svampsjukdom på korn.
Bladen på unga plantor visa långa,
bleka, jämnlöpande strimmor,
vilka efterhand bli mörka i kanterna,
torka och brista så att bladet blir
upprispat. Om ax framkomma, äro
de i regel sterila och mörkfärgade.
Genom konidier som bildas på de
angripna delarna kan sjukdomen
överföras till friska ax, vilkas
kärnor förmedla smittan till följande
gröda. Sjukdomen bekämpas
genom betning (se Avsvampning).
Sådd i kall jord befordrar
angreppet på de unga plantorna. Th. Lfs.
Strimsot, art av sotsvampar (se d.
o.), som angriper jättegröe och
närbesläktade gräs, i vilkas blad
det uppstår långa strimmor, som
brista upp och blotta ett ljustbrunt
sporpulver. Angripet gräs
förorsakar som färskt förgiftning hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
