Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strimsot - Stripmjölkning - Stripning - Stritar - Struktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stripmjölkning — Struktur
1647
kreatur, stundom med dödlig
utgång. Th. Lfs.
Stripmjölkning, se Mjölkning.
Stripning innebär att smör i drittlar
befrias från förpackningen.
Stritar, skinnbaggar med i regel
långsträckt kropp, som ofta är
bredast över mellankroppen.
Vingarna äro väl utvecklade,
framving-arna smalare, starkare färgade och
tjockare än de bakre, som vanligen
äro glasklara. Stritarna äro goda
hoppare tack vare sina kraftigt
utvecklade bakben. Spottstriten är
en på allehanda örtartade växter
mycket vanlig, bred och kraftig art
av mycket växlande färgteckning;
dess larver omge sig — liksom
många andra närstående arters
-—-med ett rikligt, av dem själva
avsöndrat skum, liknande tvållödder,
s. k. ”ormspott”, ”gökspott” eller
”grodspott”. En i södra delarna av
vårt land på rosor och stundom
även på äppleträd och
jordgubbs-plantor uppträdande strit är den
blott omkring 3 mm långa,
vanligen enfärgat blekgula rosenstriten.
Denna orsakar små ljusa, efter
hand sammanväxande fläckar på
bladen, särskilt intill de grövre
nerverna, och kan, om den
uppträder mycket talrikt, bringa blad och
skott att vissna. Den oskadliggöres
i regel lätt medelst tidig nikotin-
Spottstritens skum.
Rosenstriten
besprutning. En snarlik art, som
gör liknande skador på alm, är den
ytterst vanliga almstriten. Bland
stritar, som äro skadedjur på
sädesslag och fodergräs må särskilt
nämnas dvärgstritar och
ängsstri-tar (se dessa ord). O. A.
Struktur. Med strukturen hos jorden
menar man det sätt, på vilket
partiklarna äro lagrade i förhållande
till varandra. I första hand kan
man särskilja olika packning eller
luckringsgrad: tät eller packad
och dess motsats lucker
struktur. Den senare innebär stor
poro-sitet med därav följande ökad
ge-nomsläpplighet och luftkapacitet
samt underlättad markandning (se
dessa ord). I synnerhet finkorniga
mineraljordar behöva luckras väl
genom lämplig bearbetning, t. ex.
harvning. Särskilt gynnsam är
höstplöjning, varigenom
frostluckringens verkan ökas (se Tjäle).
Ibland, särskilt på vissa mull- och
sandjordar, kan dock
luckringsgra-den vara alltför stor, så att
vattnets kapillära ledning är bruten.
Genom vältning kan man då
åstadkomma en tätare packning. — Om
lerpartiklarna, även när jorden är
starkt uppblött, äro
sammankittade till små eller större klumpar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
