Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Struktur - Struma - Strupmasksjuka - Strupsond - Stryknin - Strykprovet - Stråknäckare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1648 Struma — Stråknäckare
talar man om aggregatstruktur.
Beroende på aggregatens storlek
kan man särskilja pulverstruktur,
grynstruktur, klumpstruktur och
kokig struktur. Den senare, som är
olämplig, kan lätt uppstå, om man
bearbetar en lerjord vid för hög
vattenhalt. Mest fördelaktiga äro
grynstruktur och klumpstruktur,
där aggregaten ha en storlek av
några millimeter. Dessa underlätta
bibehållandet av en god
luckrings-grad hos jorden. — Om de enskilda
partiklarna däremot i väta flyta
tämligen fria från varandra som i
en välling, har jorden s. k.
enkel-(korn)struktur. En lerjord i
sådant tillstånd är benägen för
igen-slamning, som skadligt minskar
genomsläppligheten och
luftkapaciteten. Vid torkning uppstår då i
ytan särskilt på måttligt lerhaltiga
jordar och på mjälajordar en
besvärande skorpbildning, som
medför stora olägenheter. När en
riklig regnskur faller, rinner det
mesta av vattnet bort som
ytvatten utan att nämnvärt tränga ned
i jorden, som sedan lätt torkar ut
på nytt. Skorpan hindrar dessutom
brodden att komma upp och
försvårar väsentligt markandningen
och luftsyretillförseln i jorden.
Uppkommen skorpa måste därför
brytas snarast möjligt, lämpligen
genom ytharvning, som ju
dessutom — även på andra jordar —•
oftast verkar gynnsamt för
växt-rötterna därigenom att den ökar
luftcirkulationen i marken och
minskar uttorkningsrisken genom
att bryta vattnets kapillära
ledning upp till översta markytan,
(jämför Utflockning). P.E.
Struma är en ej sällan lokalbunden
sjukdom hos människor och djur
(kalv och föl). Sjukdomen går med
förstoring av sköldkörtlarna.
Bättring ernås vanligen genom att ge
jod i olika former. En del struma-
former måste dock behandlas
operativt. Dhl.
Strupmasksjuka är en sjukdom hos
kycklingar. Sjukdomen orsakas av
den s. k. strupmasken, som suger
sig fast vid struphuvudets
slemhinna och suger blod. Angripna
djur hosta, få besvärad andning
och sätta sig att gapa. Friska
kycklingar isoleras från angripna. Dhl.
Strupsond är ett böjligt rör av
spi-ralvriden järntråd. Sonden
användes på ko vid trumsjuka för att
ge gaserna avlopp. Om främmande
kroppar fastnat i foderstrupen,
användes även sonden för att föra
ner dem i magen, men detta är
farligt på grund av den mycket
stora risken att föra sonden genom
strupväggen, då endast slakt
återstår. — För ingivning av mediciner
åt häst användes numera i stor
utsträckning en sond av gummi, s. k.
nässvalgsond. Denna föres via ena
näsborren ner i magsäcken. Dhl.
Stryknin är en mycket giftig
alka-loid, som jämte den närbesläktade
även starkt giftiga alkaloiden
bru-cin förekommer i fröna av flera
stryknosarter, särskilt rikligt i
Nux vomica. På grund av sin
lätttillgänglighet och sitt billiga pris
användas de bägge alkaloiderna
till olika ändamål. Särskilt
stryknin finner användning för
utrotande av möss, vildkaniner m. m.
Bägge ämnena äro typiska
stel-krampsgifter. De kunna lätt
påvisas i kadaver. F.
Strykprovet, se Jordartskännedom.
Stråknäckare, parasitsvamp som
angriper stråbasen hos sädesslag,
särskilt vete, och förorsakar att
strået lätt knäckes av.
Dessförinnan förekomma på den nedersta
strådelen och omgivande bladslidor
linsformiga, bleka fläckar med
mörk bård. Axen bli, även om
strået icke knäckes, dåligt matade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
