Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stödåtgärder på jordbrukets marknadsområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stödåtgärder på jordbrukets marknadsområde
1661
Konsumtionsåret 1939/40 återgick
man dock till
inlösningsförfaran-det. Bolaget fick även i uppdrag att
lägga upp ett beredskapslager. För
att motverka av regleringen
framkallad stimulans till ökning av
särskilt veteodlingen infördes 1934
veteavgift, som jämväl skulle täcka
kostnaderna för regleringen.
Även-så har i samband med importen av
brödsäd, mjöl och gryn gällt vissa
s. k. införselavgifter. För kontroll
av import och export har
regle-ringsföreskrifter utfärdats.
Ärenden som sammanhänga med
spann-målsregleringen ha skötts av
Statens spannmålsnämnd, som senare
uppgick i Statens jordbruksnämnd.
— 3. Potatisregleringen.
Regleringen har omfattat potatis för
stärkelsetillverkning och
bränneri-ändamål, ej matpotatis. Sedan
oktober 1933 har tillverkningen och
försäljningen av potatismjöl skett
mot licens från Statens
potatis-mjölsnämnd. Den som erhållit
till-verkningslicens skall erlägga av
statsmakterna fastställt potatispris
till odlare. Nämnden har årligen
ingått avtal med Sveriges
Stärkelseproducenters Förening om inköp
av den licenserade tillverkningen
samt om prissättningen på
stärkelsen. Marknaden för bränneripotatis
är jämväl föremål för reglering,
varvid gäller i princip, att
ersättning skall beredas för potatissprit
i viss bestämd omfattning. —
4. Mjölkregleringen. De låga
exportpriserna på smör under början
av 1930-talet framkallade ett
ohållbart prisläge på den
svenska mjölkmarknaden. På initiativ
av dåvarande Sveriges Allmänna
Lantbrukssällskap uppdrogs
riktlinjer för den s. k.
mjölkregleringen, som enklast uttryckt går ut
på att genom en riksnotering å
smör (1925—1929 års prisnivå, se
föreg.) normera mjölkprisläget
in
om landet och därmed begränsa
exportprisernas dominerande
inflytande på den inhemska
prisbildningen. Medel till prisutjämning för
exportsmöret anskaffades genom
upptagande av s. k. mjölkavgift,
under det första året maximerad
till 0,4 öre pr kg på all saluförd
mjölk. Dessutom upptogs inom
vissa områden lokala avgifter på
kon-sumtionsmjölk (k-mjölk) med
högst 2,5 öre pr kg i syfte att
minska prisskillnaden mellan
konsum-tionsmjölk och den mjölk, som
måste användas till framställning
av de pristryckta produkterna smör
och ost (p-mjölk). Från och med
1 juli 1933 skedde en omläggning
av systemet, i det lokal
mjölkavgift slopades, samtidigt som den
allmänna mjölkavgiften höjdes.
Den kom att variera mellan 1 och
2 öre pr kg och var maximerad till
3 öre. De influtna avgiftsmedlen
användes som förut till pristillägg
vid export av smör (skillnaden
mellan riksnoteringen och
medel-nettoexportpriset), men nu även
till prisutjämning till p-mjölk, vars
pris fortfarande låg ogynnsamt till
i förhållande till priset på
k-mjöl-ken. Landet indelades i
prisutjäm-ningsdistrikt (dessa ha varit något
olika under olika tider), varvid
skulle tillses, att skillnaden mellan
k-mjölks- och p-mjölkspriset ej
blev för stor inom ett och samma
distrikt. Nu kompletterades
systemet med importmonopol på mjölk
och mejeriprodukter, och en avgift
uttogs vid import av dessa
varuslag. Vidare förordnades om accis
på margarin (med upp till 60 öre
pr kg), vilket matfett annars fick
för stor konkurrenskraft gentemot
det prishöjda smöret. Tullen å
margarin höjdes i nivå med accisen.
Slutligen infördes skatt på
oljeka-kor (maximerad till 8 öre, men
uttogs mestadels med 3—4 öre pr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
