- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1665

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sulfider - Sulfit - Sulfitsprit - Sulfitved - Sulky - Sumpbäver - Sumpgas - Sumpgigel - Sumpjord - Sunderbyns försöksgård - Superfetation - Superfosfat - Surfoder - Surhetsgrad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sulfider — Surhetsgrad

1665

Sulfider, svavels föreningar med
metaller eller atomgrupper, t. ex.
ammonium, vilka reagera som
metaller. Sulfider kunna även uppfattas
som salter av den svaga syran
svavelväte. Många sulfider äro viktiga
malmer. F.

Sulfit, salter av svavelsyrlighet,
H2SO3, som är en tvåbasisk syra
och dels ger primära salter, även
kallade sura sulfiter eller
bisulfi-ter, och dels sekundära salter, ofta
kallade neutrala sulfiter. De
tekniskt viktigaste sulfiterna äro
natrium- och kaliumsulfit samt surt
kalciumsulfit (kalciumbisulfit).
Det senare saltet, som erhålles
genom inledande av svavelsyrlighet
i en uppslamning av kalk, har vid
högre temperatur förmågan att
lösa vedens inkrusterade ämnen
(lignin m. fl.) och frilägga
cellulosan och användas därför i stor
utsträckning vid tillverkning av
pappersmassa (sulfitcellulosa). F.

Sulfitsprit kallas alkohol som
fram-ställes ur avfallsluten från
sulfit-cellulosafabrikerna. Denna
spritfabrikation har under andra
världskriget fått stor omfattning bl. a.
i samband med tillverkningen av
fodercellulosa.

Sulfitved, se Pappersved.

Sulky, lätt tvåhjulig kärra på
luftgummihjul av cykeltyp. Sulkyn
användes vid körning av hästar i
travtävlingar.

Sumpbäver eller nutria, se
Pälsdjurs-avel.

Sumpgas, se Kolväte.

Sumpgigel, se Gigel.

Sumpjord, se Jordmån.

Sunderbyns försöksgård vid Norra
Sunderbyn nära Luleälven två mil
från Luleå anlades år 1908 av
Ke-misk-växtbiologiska anstalten i
Luleå. Försöksgården ingår numera i
Statens lantbruksförsök. Gården
omfattar 24,5 hektar odlad jord.

Försöksverksamheten är främst
inriktad på den övre norrländska
kustbygdens jordbruksproblem.

Superfetation, överbefruktning, säges
föreligga då ett dräktigt djur blir
brunstigt på nytt, betäckes och ny
dräktighet uppstår. De båda
tvil-lingfostren bli således av olika
ålder. Fenomenet är mycket sällsynt,
beroende på att ägg som regel ej
avgå från äggstockarna, sedan
djuren befruktats. Dhl.

Superfosfat, se Fosforgödselmedel.
Surfoder, se Ensilering.

Surhetsgrad eller aciditet. Ur kemisk
synpunkt angiver man ofta
mängden av ett ämne i kemiska
verk-ningsenheter, s. k. ekvivalenter
(val) eller tusendelar därav,
mil-liekv. eller mval. Av grundämnet
väte är 1 val = 1 gram, av de
flesta andra ämnen är 1 val några
tiotal gram. För praktiskt bruk
användes stundom i stället vissa
överenskomna tal eller grader. Sålunda
betecknas t. ex. mjölkens totala
(eller ”potentiella”) surhet ofta
med antalet Thörnergrader (1 Th
= 1 mval per liter), som anger hur
många mval bas, som åtgår för att
neutralisera 1 liter (sur) mjölk. —
Två syror kunna trots samma
koncentration ha väsentligt olika
intensitet beroende därpå, att deras
vätejoner ha varierande aktivitet.
Ättikssyra och mjölksyra t. ex. ha
ringa intensitet och kallas svaga
syror, emedan blott en liten del av
deras väte förekommer i form av
aktiva joner. Saltsyra, salpetersyra
och svavelsyra däremot kallas
starka, därför att deras väte till större
delen uppträder som aktiva
vätejoner. — Denna syraaktivitet eller
intensitet, som stundom kallas den
”aktuella” surhetsgraden,
uttryc-kes med det s. k. reaktionstalet
eller pH-värdet. Starkt sur reaktion
angives med ett lågt pH-värde
(under talet 4), mindre surhet med

105 — Nya Lantmannens bok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1735.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free