Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Surhetsgrad - Surkulla - Surmjölk - Surost - Surtorn - Suspensioner - Sussex - Svalg - Svalöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1666
Surkulla — Svalöf
ett högre tal. Av två syror med
samma koncentration och alltså
samma totala surhet har sålunda
den svagare syran det högre
pH-värdet. pH-värdet 4 innebär, att
det på en liter finnes 1/104 eller
0,0001 val [H+] = 0,1 mval (eller
mg) aktiva vätejoner, alltså en
relativt ringa mängd, som dock ger
en starkt sur verkan. pH-värdet 6
motsvaras av vätejonaktiviteten
1/106 eller 0,000001 mval — 0,001
mval per liter, vilket ger en
obetydligt syraintensitet eller mycket
svagt sur reaktion. — Vid
pH-vär-det 8 är de aktiva vätejonernas
mängd så ringa, att i stället de för
baser karakteristiska
hydroxyljo-nerna [OH—] börja dominera och
åstadkomma en svagt alkalisk
reaktion. Vid pH 7 finns det lika
mängder av hydroxyl- och
vätejoner, reaktionen säges då vara
neutral. I jord varierar reaktionen
vanligen mellan pH 4 och pH 8.
Starkt sur reaktion i jorden
betyder i regel kalkbrist. Om växterna
ej ha riklig tillgång till
kalciumjoner, söka de kompensera denna
brist genom att i stället upptaga
mera av vissa andra katjoner, som
stå dem till buds. Av dessa
inträder därför en lyxkonsumtion, t. ex.
av kalium, som är dyrbarare än
kalcium. (Se Jordanalys.)
Resultatet blir oftast en klen skörd med
onormal mineralsammansättning,
som t. o. m. kan vara ohälsosam
genom för hög halt av exempelvis
mangan. Man kan visserligen på en
starkt sur jord genom riklig
gödsling — innefattande även
kalksal-ter — få en god gröda, men den
blir ofta dyrköpt, och så länge ett
stort överskott på vätejoner finnes
i jorden, ökas risken för utlakning
av näringsämnena. Mera
ekonomiskt är det därför att genom
måttlig kalkning delvis
neutralisera syraöverskottet, alltså höja re-
aktionstalet. Sådan åtgärd medför
dessutom i regel även andra
fördelar, t. ex. att öka fosforsyrans
tillgänglighet samt att stimulera
det biologiska livet i marken (se
Mull). Å andra sidan kan även
alkalisk och t. o. m. neutral reaktion
medföra vissa nackdelar,
exempelvis ökad fastläggning av mangan.
— De flesta biologiska och
kemiska processer äro mera beroende
av syrans intensitet (pH-värdet)
än av dess totalkoncentration. Vid
surfoderberedning t. ex. avstannar
förruttnelse- och jäsningsprocesser
när materialet får starkt sur
reaktion. För att uppnå sådan fordras
större syramängd för de
(äggvite-rika) fodermaterial, som buffra
starkt (se Buffertverkan). — Vid
kemisk undersökning bestämmes
total syramängd och koncentration
med en baslösning av känd styrka
genom s. k. titrering till
neutrali-sationspunkten. Reaktionstalet
bestämmes antingen med
elektromet-riska metoder eller med hjälp av
vissa färgämnen (s. k.
indikatorer), som ha den egenskapen att
visa olika, bestämda färger vid
olika pH-värden. P. E.
Surkulla, se Åkerkulla.
Surmjölk eller filmjölk beredes av
helmjölk som, när det gäller från
mejeri saluförd surmjölk, enligt
pastöriseringsförordningen skall
vara pastöriserad till minst 80°.
Efter avkylning till 20° tillsättes
några procent syraväckare (se
Gräddsyrning) varefter, sedan
mjölken koagulerat, den hålles väl
avkyld tills den förtäres. C. B-l.
Surost, se Ost.
Surtorn är det svenska namnet på
Berberis vulgaris, se Berberis.
Suspensioner, se Kolloider.
Sussex, se Hönsraser.
Svalg, se Tarmkanalen.
Svalöf, se Växtförädling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
