Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinens utfodring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1688
Svinens utfodring
Följande schema skulle lämpligen kunna användas för utfodringens
ordnande:
I Perioden l:a veckan II Perioden 2—3 veckan III Perioden 3—4 veckan IV Perioden 5
veckan—-avvänjning
Tillskott av järn. 25 gr järnsulfat 1 liter vatten strilat på grus varje dag. Järntillskott Tillvänjningsfoder i foderautomat till fri förtäring. 1 kg helt vete jämte torrfoder
bestående av: 90 % vetegröpe 6 % fiskmjöl 2 % mineralfoder 2 % träkol Tillgång till rent friskt vatten, till vilket tillsättes 1 gr kloramin pr lit., utbytes dagligen. Järntillskott Torrfoder och
vatten som
föregående period, härtill för att öka aptiten 50 gr kokt potatis utrörd med vatten till en gröt + 0,2 gr tran pr kg lev. vikt. Järntillskott Torrfoder och
vatten som
föregående perioder,
dessutom tillmätt 3—5 ggr per dag en blandning
bestående av: 3 kg syrad mjölk + 1 kg torrfoder + 1 kg kokt
potatis gives i sådana mängder att det är uppätet efter 20 min.
Då ofta skummjölken är orsak till
magstörningar bör den, som av
schemat framgår, ej komma till
användning förrän efter 4:e—5:e
levnadsveckan, den undergår lätt
för-skämning i stalluften och i orena
kärl, varför om man ej har
tillgång till färsk skummjölk direkt
från mejeriet, densamma bör
syras. Syrningen borde genomföras
vid mejerierna, då det är
besvärligt och arbetsamt om man skall
göra det ordentligt. Man bör dock
ej underlåta detsamma, då
resulta-tatet av utfodring med ordentligt
syrad mjölk jämfört med dålig,
osyrad är mycket gott. De
viktigaste punkterna vid syrningen äro
rena kärl, mjölkens temperatur
bör uppgå till 25—30° och tillsats
av bakteriekultur till en mängd av
1 %. Mjölken får stå i ca 12
timmar, varefter den kan användas.
Vid avvänjningen av smågrisarna
inträder en kritisk period, varunder
grisarna äro känsliga, varför
alltför stora skillnader i livsföring
böra undvikas, särskilt då det
gäller utfodringen som bör hållas
lika vid avvänjningen som strax
före. Efter avvänjningen överföres
grisarna till gruppen ungsvin,
vilken grupp beroende på
användningen omfattar yngre avelssvin
och gödsvin och vilka skilja sig ur
utfodringssynpunkt allt efter
tillväxt. — Gödsvinens foderstater
uppföras efter olika viktklasser
15—20 kg, 20—25, 25—30, 30—40,
40—50, 50—60, 60—70, 70—80,
80—90, 90—100. Då det gäller
baconsvin avbrytes som bekant
gödningen vid 90 kg, men har
produktionen inriktats på tyngre svin
fortsätter gödningen till högre
vikt. Vid foderstatens upprättande
utgår man från djurens
näringsbehov uttryckt i fe, och dessutom
tages hänsyn till svinens behov av
smältbar äggvita och
mineralämnen. Foderstatens sammansättning
beror härvidlag på de fodermedel
som stå till förfogande. De oftast
förekommande fodermedlen för
gödning äro spannmålsgröpe, majs,
potatis, rotfrukter, matavfall samt
grönfoder och bete i mindre
mängder m. fl. Gödsvinens uppfödnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
