Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinskötarkurser - Svinskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svinskötsel
1695
nov. till 30 april, dels från 1 maj
till 31 oktober. Av de sex månader
som varje kurs omfattar
tillbringas fem på någon egendom
med framstående svinskötsel. Där
meddelas den praktiska
undervisningen. Den teoretiska
undervisningen, som pågår i en månad är
i regel förlagd till någon
lantmanna- eller lantbruksskola. Under
kursen får eleven fri kost och
bostad samt en kontant lön på 300
kr. Han får också ersättning för
resekostnaden till och från den
plats dit den teoretiska delen av
kursen är förlagd. — För att
antagas till elev fordras vanlig
folk-skolebildning, att ha fyllt 18 år,
att vara frisk samt att i minst 6
mån. ha allvarligt deltagit i
djurskötsel, helst svinskötsel.
Närmare bestämmelser om
svinskötar-kurserna återfinnas i Sv.
Förf.-saml. nr 377 år 1945 .
Svinskötsel
Antalet svin i Sverige uppgick under 1930-talet till 1,4—1,5 millioner
stycken men nedgick under andra världskriget så att 1945—1946 endast
omkring 1,1 miljoner svin funnos. Sin tyngdpunkt har svinskötseln i de
sydligare landskapen. Norrut har den alltid främst varit inriktad på att
tillfredsställa uppfödarens eget eller ortens behov. Söderut bedrevs i
fredstid en omfattande svinuppfödning för export. Under första hälften av
1930-talet uppgick denna export till mera än 20.000 ton fläsk per år.
England var den viktigaste mottagaren av svenskt exportfläsk. Året 1947/48
uppskattades svinskötseln i Sverige tillföra jordbrukarna ett värde av
omkring 430 mill. kronor, vilket motsvarade omkring 18 procent av
jordbrukets hela produktion. Även om svinen ej som foder förbruka mera än
omkring en tiondel av det näringsvärde, som hela det svenska jordbruket
producerar, är det naturligtvis av största vikt att fodret
utnyttjas på bästa sätt och under ekonomiskt lönande former.
För att svinen väl skola kunna fylla sin uppgift i lanthushållningen
fordras först och främst att de ha goda inneboende egenskaper såsom
snabbvuxenhet och god foderomsättningsförmåga samt stark och ur
fläskproduktionssynpunkt lämpligt byggd kropp. För avelsdjurens del är det givetvis
också av största vikt att de önskvärda egenskaperna väl nedärvas till
avkomman. Även om djurmaterialet är det bästa kan svinskötselns resultat
dock ej bli helt tillfredsställande om icke djuren skötas med omtanke, få en
smaklig och väl sammansatt utfodring samt bjudas en sund bostad.
I artikeln Svinraser redogöres för viktiga raser. De egenskaper som
böra utmärka ett gott avelssvin lika väl som ett gott, bruksdjur behandlas i
artiklarna Avelsdjur, Avkastning skontroll och Svinens exteriör. Beträffande
exteriören är särskilt att märka att de kroppspartier, främst sidfläsk och
skinkor, som på fläskmarknaden betinga ett högt pris per kg, böra vara väl
utvecklade, medan andra, mindre värdefulla partier såsom ben, bogar och
huvud böra vara smäckert byggda. Avelsarbetet inom svinskötseln behandlas
i artikeln Svinens avel och på samma ställe beröras deras könsfunktioner.
I den mycket viktiga frågan om utfodringen lämnas råd under uppslagsordet
Svinens utfodring. Hur svinens bostad under olika förutsättningar bör ordnas
behandlas i artikeln Svinstall. En översikt av svinens vanligaste sjukdomar
lämnas under rubriken Svinens sjukdomar. Ekonomi och organisation i
svinskötseln behandlas till sist i artikeln Svinskötselns ekonomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
