Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillväxtborr - Tillväxthormon - Tillväxtfaktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1738
Tillväxthormon — Tillväxtfaktorer
sättes an vinkelrätt mot stammens
yta och ger då ett radiellt spån, på
vilket man kan räkna årsringarna
och mäta dessas bredd, varigenom
en uppgift på ålder och tillväxt
er-hålles. För enbart
tillväxtberäkningar användas i regel korta
borrar, 10-—15 cm, under det att man
för åldersberäkningar och
rötun-dersökningar måste använda längre
borrar, som nå in till trädets
märg. Borrning kan förorsaka
röta, barksprickor och
kådanhop-ningar och bör därför användas
med urskillning och måtta. O. E.
Tillväxthormon produceras jämte
flera andra hormoner från hypofysen
(se d. o. och Endokrina körtlar).
Tillväxtfaktorer. De faktorer, som
hos växterna reglera tillväxten,
kunna uppdelas i yttre och inre. Av
de mångfaldiga yttre
tillväxtfak-torena innefattas flertalet i vad
vi kalla klimat, väderlek och
jordmån; hit höra sålunda
temperaturen, ljuset, tillgången på vatten,
kolsyra och mineralämnen,
markens struktur och reaktion osv. —
Temperaturen. Liv kan
förekomma inom ganska vida
temperaturgränser men påvisbar tillväxt
sker dock hos de högre växterna
vanligen ej vid temperaturer
understigande 0° C. Med stigande
temperatur ökar
tillväxthastigheten för att hos de på våra
breddgrader hemmahörande växterna nå
sina största värden vid omkring
25° C. Stiger temperaturen
ytterligare upphör tillväxten som regel
alldeles vid 30 å 35° C. — L j
u-s e t. Bakterier och flertalet
svampar kunna utvecklas helt i mörker
och för dem är alltså ljuset ingen
nödvändig tillväxtfaktor; i vissa
fall verkar ljuset t. o. m. direkt
skadligt, såsom för vissa bakterier,
som dödas redan efter en kort
stunds solbelysning. Hos de gröna
växterna är ljuset nödvändigt för
kolsyreassimilationen (se d. o.)
och därmed i det långa loppet även
för tillväxten. Så länge
färdigbe-redd näring finnes tillgänglig, är
tillväxthastigheten emellertid
större i mörker än i ljus. Ljuset
verkar alltså bromsande på tillväxten.
Samtidigt har emellertid ljuset stor
betydelse för växternas form. De
gröna växterna liksom vissa
svampar bli nämligen i mörker
etiolera-de (se Etiolering) och få först vid
tillräcklig belysning sitt naturliga
utseende. Utom ljusstyrkan
inverkar antalet ljusa timmar per dygn,
dagslängden, på tillväxten. S. k.
långdagsväxter kräva en dagslängd
av 12—18 timmar för att gå i blom
och sätta frukt. Belysas dessa
växter kortare del av dygnet,
utvecklas endast deras vegetativa delar,
dvs. stammar och blad, medan
blomningen uteblir.
Kortdagsväx-terna gå lättast i blom vid en
dagslängd av 9—12 timmar och hos
dem ta de vegetativa delarna
överhand vid en förlängning av
belys-ningstiden. De s. k. dagsneutrala
växterna äro oberoende av
dagslängden. Som regel äro våra vilda,
sommarblommande växter liksom
flertalet av våra kulturväxter —
korn, havre, råg, rödklöver och
andra — långdagsväxter. Till
kort-dagsväxterna höra de vår- och
höstblommande, vilda växterna och
en del söderifrån införda
nytto-och prydnadsväxter: majs, tobak,
dahlia, krysantemum m. fl. Av
potatis och störböna finnas både
kort-och långdagsformer. Dagsneutral
är bl. a. solrosen. — Vattnet.
Närvaro av vatten är ett
grundvillkor för liv överhuvudtaget. Att
vattnet även har en direkt
inverkan på tillväxten framgår bl. a. av
att längdtillväxten övervägande är
en sträckning till följd av kraftig
vattenfyllning av cellerna. Kan ej
vatten tillföras tillräckligt snabbt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
