Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillväxtfaktorer - Timjan - Timmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1740
Timjan — Timmer
samband därmed står, att en
alltför sur markreaktion inverkar
mindre ogynnsamt på tillväxten,
om jorden är näringsrik, än om den
är näringsfattig. — Till de inre
tillväxtfaktorerna i vidsträcktare
mening skulle kunna räknas de
ärftliga anlagen, som ju i första
hand betinga tillväxten och dennas
inriktning. Som inre tillväxtfaktor
i mera inskränkt betydelse få
tillväxtämnena (tillväxthormonerna)
uppfattas. De äro, så långt man
kunnat studera dem, organiska
ämnen av invecklad sammansättning,
som växterna själva bilda och som
redan i mycket små mängder
förmå utlösa och reglera tillväxt av
ett eller annat slag. Sålunda har
man kunnat påvisa, att det i
skott-och rotspetsar, knoppar och unga
blad bildas s. k. auxiner, som
reglera cellernas längdtillväxt. Andra
tillväxtämnen äro i verksamhet vid
tjocklekstillväxten, vid
nybildningen av vävnader i sårade växtdelar,
vid svampars och andra lägre
växters tillväxt osv. I några fall har
man kunnat framställa
tillväxtämnena i ren form och även funnit en
hel del kemiska föreningar, som
utan att under naturliga
förhållanden förekomma i växterna ha
förmåga att utlösa eller påskynda
tillväxt. Några sådana ämnen ha fått
praktisk användning för att
åstadkomma snabb rotbildning hos
sticklingar. Det har också framkastats
den tanken, att man genom
tillförsel av lämpliga mängder sådana
konstgjorda tillväxtfaktorer till
den på fälten växande grödan
skulle kunna förkorta mognadstiden
och höja avkastningen. Ännu torde
dock inga allmänt tillämpbara
resultat ha nåtts. — Genom relativt
obetydliga förändringar av de
konstgjorda växthormonernas
sammansättning har man fått fram
ämnen, som även i stark
utspäd
ning hos många växter
åstadkomma abnorm och oreglerad tillväxt
med nedsatt förökningsförmåga
eller död som slutresultat. Dessa
s. k. hormonderivat ha under
senare år fått en vidsträckt
användning som ogräsbekämpningsmedel.
D. L.
Timjan, se Kryddväxter.
Timmer, timmerstock, stock.
Benämningen avsåg ursprungligen endast
sågtimmer, men användes numera
rätt allmänt för allt rundvirke av
ungefär samma dimensioner som
sågtimmer, t. ex. för plywoodvirke,
skidvirke och tändsticksvirke (se
dessa ord). Sågtimmer är vid sidan
av massaved vårt betydelsefullaste
sortiment. Det tages framförallt
av tall och gran, men sågtimmer
av björk, asp, klibbal, ek och bok
är även vanligt och i den mån
tillgång finnes förekommer handel
med timmer av praktiskt taget alla
våra övriga trädslag. Sågtimmer
hugges i regel i engelskt mått,
varvid diametern mätes i tum och
längden i fot. Minimidiametern
bestämmes av prisläget, men brukar
för tall och gran vara lägst 5 tum,
för ek 7 tum samt för övriga
trädslag 6 tum. Minimilängden för tall
och gran brukar sättas till 13 fot,
men ända ned till 10 fot
förekommer. Maximilängden varierar efter
köparens förmåga att tillgodogöra
sig virket, efter utrymmet i
flottleder osv. En allmänt
förekommande maximilängd för dessa trädslag
är 27 fot. Medellängden är ofta
stipulerad till 15 fot med premiering
respektive bestraffning för högre
och lägre medellängder.
Lövträds-timmer användes i huvudsak till
olika snickeriändamål, där
längderna betyda mindre. Minimilängder
för björk, asp och al brukar
därför vara 5 fot och för bok och ek
6 fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
