Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpare - Torrdestillation - Torrkvistning - Torrläggning och bevattning - Torrmjölk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1752
Torpare — Torrmjölk
Torpare, se Torp.
Torrdestillation, pyrolys,
sönderdel-ning av ett ämne, vanligen
organiskt, genom upphettning utan
lufttillträde. Viktiga exempel på
torrdestillation äro lysgas- och
koksframställning samt träkolning
(se även Kolning, Lysgas och
Tjära). F.
Torrkvistning, se Kvistning.
Torrläggning och bevattning
Tillgången på vatten i jorden är av största betydelse för växtligheten.
Ofta är det vattentillgången som bestämmer skördens slutliga storlek.
Likaväl som vattnet är nödvändigt för växterna kan det förorsaka avsevärd skada
om det förekommer i för stor mängd och på olämplig tid. Avvattning eller
torrläggning av jorden är därför i allmänhet ett ofrånkomligt villkor för all
högre jordkultur. Även skogsbruket har vissa krav på torrläggning även
om kraven där äro mindre än då det gäller jordbruksjord. Beträffande
torrläggningen gäller något olika rättsregler allteftersom företaget är att
betrakta som dikning, vattenavledning eller invallning. Dikningen har till
uppgift att avleda tillfälligt uppträdande skadligt vatten samt att sänka
grundvattenståndet i marken. Det senare sker mest effektivt genom
täckdikning men kan också åstadkommas med hjälp av öppna diken s. k. tegdiken.
Den för jordbruket så utomordentligt betydelsefulla täckdikningen behandlas
i artikeln Dränering. Vid öppen avdikning blir torrläggningen bristfällig
varjämte dikena taga stor markyta i anspråk, äro besvärliga att underhålla,
försvåra maskinanvändning på fälten samt bilda spridningshärdar för ogräs
och växtsjukdomar. Även där täckdiken användas, bör dock i regel finnas en
stomme av öppna diken. Ytvatten från omkringliggande områden hindras
sålunda att rinna in över den odlade marken genom att öppna kantdiken
tagas upp i gränsen. Ett öppet avloppsdike, som för bort vattnet från det
avdikade området, finnes alltid. I detta dike utmynna de olika
täckdiknings-systemen och de öppna tegdikena. Om någon dal förekommer i kantdikena,
bortföres vattnet därifrån stundom medelst ett öppet avledningsdike, som
avbördar vattnet till avloppsdiket. — Med vattenavledning förstås sänkning
eller urtappning av sjö, bortledande av vatten från vattendränkt eller
översvämmad mark samt reglering av vattenståndet i vattendrag, så att
intill-liggande jord kan torrläggas. För begreppet avdikning, som utgör ett
mellan-fall mellan dikning och vattenavledning, redogöres i artikeln Avdikning.
Principerna för invallningen, som har till uppgift att från ett område
utestänga vatten från närliggande sjö elle vattendrag skildras i artikeln
Invallning. För huvuddragen om de rättsregler som gälla för
torrläggningsföretag av olika slag redogöres på de två sista sidorna av artikeln Vattenrätten
(den defensiva vattenrätten). — Med början under de svåra torr-åren 1940
och 1941 framväxte bland Sveriges jordbrukare ett tidigare oanat intresse
för konstgjord bevattning av åker och betesmark. Artikeln Bevattning
redogör för den moderna bevattningstekniken.
Torrmjölk, mjölkmjöl, erhålles genom
fullständig intorkning av mjölk.
För dess framställning användas
två olika metoder, valsmetoden
och varmluftsmetoden. Vid
valsmetoden får mjölken rinna ned mellan
två mot varandra roterande
gjut-järnsvalsar, som inifrån
uppvär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
