Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torv - Torvbrand - Torvbriketter - Torvgas - Torvingenjör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1758
Torvbrand — Torvingenjör
ning i vitmosstorven. Denna
tuv-dunvitmosstorv får genom
fiberhalten en stor bärighet, som gör den
synnerligen lämplig för odling. —
Torv är också benämning på ar
ytan av en gräsmark utskurna
stycken, grästorv, vilka användas
till takbeläggning, torvtak, eller för
beläggning av slänter i diken eller
vägskärningar samt för reparation
av skadade gräsplaner. A. B.
Torvbrand, se Jordbrand.
Torvbriketter tillverkas genom
pressning av torvpulver, exempelvis
frästorv. Ändamålet med
brikettteringen är att förädla torven till
ett bränsle med hög volymvikt och
högt värmevärde. Många förslag
till briketteringsanläggningar ha
under årens lopp framlagts. Först
i och med tillkomsten av
fräsme-toden har verkligt goda
förutsättningar för en lönande
torvbrikett-tillverkning skapats. I anslutning
till AB Svensk Torvförädlings
tillverkning av frästorv på Store
Mosse vid Sösdala har där även
anlagts en torvbrikettfabrik, den
hittills enda i sitt slag i Sverige.
Utomlands finnas även några
liknande fabriker, nämligen vid
Toot-si i Estland, vid Koas i Danmark
på flera ställen i Ryssland samt
vid Lullymore på Irland. — Vid
de allra flesta presstyper måste i
en termisk torkanläggning
vattenhalten före pressningen nedbringas
till 10 å 20 %. Vid själva
brikettteringen utsättes torvpulvret i en
brikettpress för ett högt tryck
av storleksordningen 500—1.000
kg/cm2. Bäst lyckas briketteringen
om torvpulvret i
briketterings-ögonblicket har en temperatur av
något över 100° C. Brikettfabriken
i Sösdala är byggd för en
produktion av 50.000 ton briketter på
7.000 timmars årlig drifttid med
ett personalbehov i fabriken av nio
man per skift exklusive
arbetsledning. Sösdala-briketterna visa
följande genomsnittsanalys:
Vattenhalt 10 %, askhalt 5 %, effektivt
värmevärde 4.050 Kal/kg, volym
400 cm3. Spec. vikt 1,25,
volymvikt 600 kg/m3. Torvbriketterna
ha till största delen funnit
avsättning såsom hushållsbränsle i
kaminer, spisar och
värmeledningspannor. Hj-dt.
Tor vgas. Upphettas torv utan
lufttillträde, avgår en hel del av dess
beståndsdelar i gasform. En del
av dessa gaser äro brännbara. Man
har bl. a. sökt utnyttja dessa för
att göra generatorgas för
framställning av elektrisk kraft. En
betydande dylik anläggning är
kraftcentralen på Wiesmoor i
Ostfries-land. En olägenhet med torvgasen
är dess stora halt av tjära, vilken
dock numera kan frånskiljas.
Torvgasen saknar för närvarande
nämnvärd betydelse. Det är dock
möjligt att, i den mån destillation
av torv för framställning av vissa
andra värdefulla produkter blir
lönande, även gasproduktionen kan
få betydelse. A. B.
Torvingenjör. Genom beslut av 1901
års riksdag inrättades en statens
torvingenjörsbefattning, som
skulle sortera under Kungl.
Lantbruksstyrelsen. Torvingenjören skulle gå
allmänheten tillhanda med råd och
upplysningar i de torvtekniska
frågorna, verkställa
torvundersök-ningar samt göra upp förslag och
kostnadsberäkningar till
torvindu-striella anläggningar. De ökade
arbetsuppgifterna gjorde att
antalet ökades, så att år 1920
fun-nos en förste torvingenjör och fyra
torvingenjörer, därjämte 3
torv-assistenter och 3 torvbiträden. l:e
torvingenjörstjänsten indrogs 1929.
1922 överflyttades tjänsterna till
Kungl. Kommerskollegium.
Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
