Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trindsäd - Trinne - Trippel - Tripsar - Triticale - Triör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1776
Trinne — Triör
för allt ärter och vicker (se
Balj-växter).
Trinne, i vissa landsdelar använd
benämning på gärdsel.
Trippel eller tripel, mineral bestående
av kiselsyra, SiÜ2, huvudsakligen
från Tripelberg i Tjeckoslovakien.
Användes som polermedel för
metall, sten m. m. F.
Tripsar, blåsfotingar, högst ett par
mm långa, gula, bruna eller svarta
insekter med stickande och
sugande mundelar samt smala, i
bakkanten långt hårfransade vingar.
Dessa äro stundom förkortade eller
saknas. Tripsarna leva med få
undantag av växtnäring. Äggen
antingen stickas in i växterna eller
läggas löst bredvid varandra under
bark o. dyl. Larverna äro vita, gula
eller röda, och likna mycket de
full-bildade. I Sverige finns ett 70-tal
arter, många av dem viktiga
växt-skadedjur. — Den svartbruna
ärt-tripsen är ett vanligt skadedjur på
ärtväxter, särskilt sockerärter, där
den tillsammans med sina gula, i
bakändan svarta larver, suger på
baljorna, så att dessa få bruna,
korkartade fläckar och ofta
missbildas. Besprutning med nikotin
Ärtbaljor, skadade av ärttrips.
kan ge gott resultat men är
vanligen föga lönande; bättre torde
vara att odla ärterna på styvast
möjliga jord, där larverna, som
övervintra på stort djup, ha svårt
att tränga ned. DDT-preparat ha
givit goda resultat. Sädestripsen
och dess vitgula larver leva inuti
översta bladsidan hos sädesslag,
särskilt råg, där de suga på strået
och ofta framkalla total vitaxighet.
Den lilla vinglösa, gula
grästrip-sen lever i ax av olika fodergräs,
där den förstör en del av
blommorna eller orsakar total vitaxighet.
Någon bekämpningsmetod mot
dessa tripsar känner man ej.
Päron-tripsen förekommer blott sparsamt
i vårt land men har i Norge
uppträtt som ett mycket svårt
skadedjur. — På växter inomhus
förekommande tripsar, såsom den
mörkt tvärbandade, med vita
vingar försedda korstripsen, kunna lätt
bekämpas med t. ex. nikotin- eller
DDT-besprutning, som upprepas
ett par gånger med 2—3 veckors
mellantid. O. A.
Triticale (sammansatt av de latinska
namnen på vete, Triticum, och råg,
Secale), har man kallat
hybriderna mellan vete och råg.
För-äldraarterna ha 42 respektive 14
kromosomer. Triticale har 42 + 14
= 56 kromosomer och bär således
föräldrarnas samtliga arvsanlag.
Dylika ”rågveten” ha framställts
av växtförädlare i flera länder,
bl. a. i Sverige (Svalöf). De ha i
och för sig föga bruksvärde, men
man räknar med och har delvis
även lyckats i att genom
återkors-ning med lämpliga vete- och
rågsorter få fram nya sädesslag,
som med avseende på avkastning,
härdighet, tidig mognad och
pro-teinhalt äro föräldrarna
överlägsna. D. L.
Triör, se Rensningsmaskiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
