Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trägnagare - Träjon - Träkitt - Träkol - Tränjon - Träns - Träsprit - Trätjära - Trätunga - Tröskbolag - Tröskverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1788
Träjon — Tröskverk
Barkränder å takstolar, bjälkar
och bräder böra i förebyggande
syfte avlägsnas med hjälp av kniv
eller yxa. Bland våra trägnagare
inomhus bör slutligen nämnas den
envisa trägnagaren, en ca 5 mm
stor, mörkbrun skalbagge. I fråga
om levnadssätt och skadegörelse
liknar den i flera avseenden den
strimmiga trägnagaren. Gångarna
hos den förra äro dock grövre och
förlöpa vanligen i fiberriktningen.
Den envisa trägnagaren angriper
med förkärlek fuktigt virke och
förekommer i regel tillsammans med
rötsvampar.
Bekämpningsåtgär-derna äro av samma slag som mot
husbocken (se d. o.). W.B.
Träjon (Dryopteris filix mas) är en
av våra vanligaste ormbunkar. Den
har en kort och tjock, fjällig
jordstam och en från denna
uppväxande rosett av 0,5—1 ibland ända
till 1,5 m långa blad. De
mörkgröna bladen ha ett kort, fjälligt
skaft, bladskivan är avlång,
sammansatt av mångpariga småblad
med trubbigt sågade flikar. Träjon
påträffas på stenbunden mark
allmänt i södra Sverige till Uppland
och Värmland, norrut är den
sällsyntare. Jordstammen har sedan
gammalt användning i medicinen
som medel mot binnikemask.
D. L.
Träkitt, s. k. plastiskt trä användes
att fylla spikhål, sprickor i trä och
dyl. Det består av en
nitrocellulosa-lösning med tillsats av fint
trämjöl. vBn.
Träkol, se Bränsle och Kolning.
Tränjon är ett gammalt namn på
tranbär (se d. o.).
Träns, tränsbett, den del av ett
betsel, som ligger i hästens mun. Det
kan vara en- eller två- eller
tredelat. Vanligen är tränsbettet försett
med ringar, tränsringar för
sidostyckenas och tömmarnas
respek
tive tyglarnas fästande. Ibland
användes beteckningen träns för
betsel (se d. o.). Dhl.
Träsprit, se Alkohol.
Trätjära, se Tjära.
Trätunga. Hos nötkreatur angripes
vid strålsvampsjuka
(aktinomy-kos) ej sällan tungan, som blir
hård och stel (därav namnet).
Beträffande behandling se
Aktino-mykos. Hfld.
Tröskbolag, förening som håller
tröskverk för medlemmarnas
gemensamma användning (se
Maskinbolag).
Tröskverk kunna med hänsyn till
fullständigheten och placeringen av
anordningarna för sädens rensning
indelas i: 1) dubbelrensande
tröskverk med inbyggt andra rensverk,
2) dubbelrensande tröskverk med
andra rensverket påhängt vid
sidan, 3) enkelrensande tröskverk
med körnare och andra fläkt, 4)
enkelrensande tröskverk med
säck-ningselevator. — Dessa tröskverk
ha cylinder med snedrefflade
sla-gor eller slagor av i täta rader
ställda stift, s. k. stiftslagor. Båda
dessa cylindertyper arbeta mot en
slagsko. Den egentliga
stiftcylindern har glest sittande stift och
arbetar mot en stiftsko. —
Arbetsförloppet i ett tröskverk är
följande: (se figuren) helsäden
matas ned mellan den hastigt
roterande cylindern (1) och skon
(2), där urtröskningen sker. De
urtröskade kärnorna falla genom
den gallerformiga skon under
det att halmen slungas ut på
halmskakaren (3), över vilken den
föres ut ur verket. I halmen
kvarvarande lösa kämor skakas ur och
falla ned på ett återföringsplan
(4), föras bakåt i verket och
komma tillsammans med säden från
skon ned på bosshålet (5). Där
avskiljas boss och liknande större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
