Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tätört - Tändsticksvirke - Töre - Törel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1798
Tändsticksvirke — Törel
Tätört.
under inverkan av äggvitelösande
enzymer, som avsöndras från
körtlar på bladen. Den lösta äggvitan
upptages av växten, som på så sätt
tillgodoser sitt kvävebehov.
Tätörten är tämligen allmän över hela
landet på våtängar och
kärrmarker. Den användes sedan gammalt
vid beredning av s. k. tät- eller
långmjölk; mjölkkärlen gnidas då
på insidan med bladen av tätört.
Det lär dock vara osäkert, om
tätörten själv därvid har någon
inverkan; undersökningar tyda på, att
mjölkens ”tätnande”
åstadkommes av vissa i bladslemmet
förekommande bakteriers verksamhet.
D. L.
Tändsticksvirke tages av asp, björk
och klibbal. Det bör vara
rakfib-rigt, friskt, ospjälkat, i möjligaste
mån fritt från kvistar, sprickor,
gamla bläckor, yxhugg och andra
skador samt i det närmaste rakt.
Aspvirket skall vara vitt, gulvitt
eller gråvitt till färgen. Björkvirke
skall vara s. k. glasbjörk med tunn
vit bark. Fast centrumröta får
förekomma i viss utsträckning. Asp
är det för tändsticksindustrien
viktigaste trädslaget. Den nuvarande
inhemska produktionen förmår ej
fylla behovet. En avsevärd import
förekommer under normala
förhållanden. Dock borde landet kunna
vara självförsörjande om
skogsägarna lärde sig att sköta och
utnyttja aspen på för den lämpliga
marker. Den förmår att där ge en
avsevärd avkastning. O. E.
Töre, under vissa förhållanden
förekommande anhopning av kåda i
tallens ved, som härigenom blir
mättad med hartser, mörkfärgad och
tung. Töre förekommer
huvudsakligen i gamla tallstubbar, där
kärnveden, sedan ytveden multnat
bort, tack vare kådimpregneringen
blir synnerligen varaktig och kan
bibehållas lång tid. Tallen angripes
dessutom av en svamp,
töreskate-svampen (se< d. o.) och för att
försvara sig mot svampens angrepp
mobiliserar det angripna trädet
kåda till angreppsstället. A. P.
Törel kallas de svenska arterna av
släktet Euphorbia inom
törelväx-ternas familj (Euphorbiaceæ). De
äro en- till fleråriga, giftiga örter
med mjölksaft och enkönade,
hylle-lösa blommor med han- och
honblommor samlade i egendomliga,
blomliknande ställningar.
Revorms-törel (E. helioscopia) har en upp
till 39 cm hög, nedtill med två
grenar försedd stjälk med glesa,
omvänt äggrunda blad och en
topp-ställd, 5-strålig flock med stora,
ovala högblad. Hela örten är
gulgrön (se färgplansch invid sid.
588). Den är ett ettårigt, över hela
landet spritt ogräs på åkrar och
trädgårdsland. Som ogräs
uppträder i södra och mellersta Sverige
även rävmjölkstörel (E. peplus);
den är något längre än föregående
art, mörkgrön och har 3-strålig
flock. Odlad och ej sällan förvildad
uppträder vårtörel (E. cy
paris-sias), som är högre, har ljust
gulgrön färg, smala, jämnbreda,
trubbiga blad och mångstrålig flock
med gula svepeblad. Ytterligare
några arter förekomma, sällsynt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
