Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universalredskap för potatisodling - Unkenhet - Uppbindning - Uppfrysning - Uppkvistning - Upplagshus och upplagsbevis - Upplagsnäring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1808
Unkenhet — Upplagsnäring
skaffning av sättmaskin skall vara
ekonomiskt lönande.
Såväl sättning som hackning
och kupning kan utföras både
fortare och bättre med hjälp
av universalredskap än med
hjälp av årder och enradig
hästhacka.
H. L.
Unkenhet angriper födoämnen och
fodermedel som förvaras på
olämpligt sätt. Orsaken är en
söderdelning som förorsakas av
mikroorganismer. Unkenheten är alltså
förenad med förlust i näringsvärde.
Skadorna kunna undvikas vid torr
och sval förvaring. Rbg.
Uppbindning av träd, se Fruktodling.
Uppfrysning kan vålla svåra skador
på övervintrande grödor. De jordar
som mest utsättas för uppfrysning
äro finmo, mjäla och lättlera, men
uppfrysning kan inträffa på snart
sagt vilken jord som helst som vid
tillfrysningen är mycket våt.
Upp-frysningsskadorna bestå i att
rötterna slitas av eller ryckas loss
från jorden. Botemedel är
dränering av marken samt vältning på
våren så att jorden tryckes intill
rötterna (se även Tjäle). Rbg.
Uppkvistning, se Kvistning.
Upplagshus och upplagsbevis. Då en
ägare av spannmål lämnar in sin
vara för upplagring i statens
spann-målslagerhus eller i s. k.
upplagshus överlämnas till honom ett
upplagsbevis. Om uppläggaren, dvs.
ägaren till spannmålen, så önskar
kan upplagsbeviset vara förenat
med upplagspantbevis. Den
upplagrade spannmålen kan belånas.
Därvid överlämnas upplagsbeviset,
eller upplagspantbeviset när sådant
finnes, som pant till långivaren.
Spannmål upplagd i statens
lager
hus får endast belånas i
riksbanken. Rbg.
Upplagsnäring. Den av växterna
upptagna eller bildade näringen
förbrukas till en del omedelbart för
underhåll av växtens livsprocesser.
Som regel uppstår emellertid, i
synnerhet mot slutet av
vegetationsperioden, ett överskott, som
upplagras i bestämda celler eller
växtdelar och användes först vid början
av nästa vegetationsperiod. Denna
upplagsnäring eller reservnäring
påträffas i sporer och frön, i
trädens ved och i de örtartade
växternas jordstammar, lökar och
knölrötter. Vanligen förefinnes
upplagsnäringen i mer eller mindre
svårlöslig form och den måste
därför när den skall tagas i bruk,
överföras i enklare, vattenlösliga
föreningar. Så är fallet exempelvis
med den stärkelse, som
förekommer i många frön och som vid
gro-ningen övergår i socker. — Som
upplagsnäring tjänstgöra många
olika slags ämnen, som emellertid
kunna sammanföras i två grupper:
kvävefria och kvävehaltiga. Bland
de kvävefria upplagsnäringsämneha
märkas framför allt kolhydrater
och främst av dessa stärkelse, som
i form av små korn av alltefter
växtarten skiftande utseende fylla
cellerna i upplagsorganen.
Stråsä-desfrön innehålla upp till 80 %,
potatis 16—19 % stärkelse. Hos
jordärtskocka och andra
korg-blomstriga växter är stärkelsen
ersatt av ett annat kolhydrat, inulin,
som förekommer löst i cellsaften.
Sockerarterna uppträda likaledes
alltid lösta i cellsaften. Rörsocker
är upplagsnäring i sockerbetor
(där upp till 20 %) och i
sockerrörets märg, druvsocker i rödlök och
sockermajs. Feta oljor som
upplagsnäring påträffas i vedartade
stammar och framför allt i frön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
